Några ljuspunkter för jämställdhet trots ett mörkt 2024

Ett exempel på det är att stora mobiliseringar från kvinnoorganisationer och civilsamhället i Gambia lyckades stoppa ett lagförslag om att på nytt legalisera kvinnlig könsstympning i landet. Kvinnlig könsstympning har varit förbjuden i tio år men rösterna för att fortsätta könsstympa har inte tystnat.

Gambia förbjöd kvinnlig könsstympning 2015 men under de senaste åren har försök gjorts för att häva förbudet. Under 2023 mobiliserade bland andra imamen Abdoulie Fatty för att häva förbudet, och under våren 2024 lade parlamentarikern Almammeh Gibba fram ett lagförslag om att legalisera könsstympning. Han har argumenterat för att kvinnlig könsstympning är en sed som är rotad i Gambia och att lagförslaget syftar till att ”upprätthålla religiös renhet och skydda kulturella normer och värderingar”, sade han då enligt den gambiska tidningen The Point. 

Mobilisering lyckades

Men efter stor motmobilisering från civilsamhället, inte minst från organisationer som Gambia Committee on Traditional Practices Affecting the Health of Women and Children (Gamcotrap) röstade parlamentet i juli 2024 ner förslaget och att förbudet mot kvinnlig könsstympning ligger fast. 

Gamcotrap beskriver parlamentets beslut som en milstolpe och tackar både president och alla som röstat ner förslaget: ”Detta utgör en monumental seger för kvinnors rättigheter och välmående och hälsa i Gambia”, skrev organisationen efter omröstningen i ett pressmeddelande.

”Medan vi firar denna viktiga milstolpe, ber vi för att kvinnors rättigheter ALDRIG IGEN ska bli föremål för regressiv debatt i det här landet. Den här segern symboliserar hopp och en uppmaning till handling för det pågående påverkansarbetet för och skydd av kvinnors rättigheter”, avslutar gruppen. 

Amnesty International välkomnade beslutet men uppmanade samtidigt gambiska myndigheter att göra mer för att agera mot könsstympning som fortfarande är vanligt i landet. Få åtal mot könsstympning har skett och den första fällande domen kom i augusti 2023, då tre kvinnor dömdes för att ha stympat barn mellan fyra månader och ett år. 

– Utöver att förbjuda kvinnlig könsstympning måste gambiska myndigheter göra mer för att implementera lagen. Vi uppmanar också till att man antar ett holistiskt närmande som adresserar grundorsakerna till frågan om hur mamman ändrar attityder och normer för att stärka kvinnor och flickor, sade Samira Daoud, regional chef för Väst- och Centralafrika på Amnesty International i sambandet med parlamentets omröstning. 

Kvinna på presidentposten i Mexiko

I juni vann Claudia Sheinbaum Mexikos presidentval och blev landets första kvinna på presidentposten. Hon har länge arbetat med klimat- och hållbarhetsfrågor och klimatfrågan stod i centrum under förra årets presidentval där mycket kritik riktades mot dåvarande presidenten Andres Manuel Lopez Obradors bristande klimatpolitik.

Sheinbaum lyfte under valkampanjen frågor som social rättvisa, liksom mäns våld mot kvinnor som länge har varit ett stort problem i landet, med omkring 3 000 mord eller femicid på kvinnor årligen. I samband med att hon tillträdde i oktober 2024 betonade hon att det är dags för kvinnor att få en större roll i Mexikos politik: 

– Kvinnor har kommit för att forma vår vackra nations öde, sade Claudia Sheinbaum.

Varnande röster höjdes inför valet att det faktum att hon är kvinna inte är en garanti för jämställdhetspolitiska åtgärder. Men många kvinnoorganisationer har också gett henne stöd och har sett valet av henne som en viktig framgång för jämställdhet och för kvinnor i politiken.

Efter att hon tillträdde i oktober presenterade hon flera reformer som syftar till att att stärka jämställdheten i landet, med ett stärkt genusperspektiv, rätten att leva fri från våld och för minska lönegapet mellan män och kvinnor. 

– Utmaningen nu är att implementera dessa åtgärder för att förverkliga lagarna. Så vi får vänta och se vad som händer, säger Carin Zissis som bland annat forskar om jämställdhet i Mexiko, i en intervju nyligen. 

Arbetet mot våld mot kvinnor i Storbritannien ska stärkas

I Storbritannien har regeringspartiet Labour lovat att kraftigt minska våldet mot kvinnor och flickor. Under valkampanjen som ledde till Labours jordskredsseger över Tories lovade partiet att halvera våldet under en tioårsperiod, ett löfte som har välkomnats men som också har kritiserats för att vara vagt och innehålla för lite konkret politik. 

Jess Phillips, brittisk minister för skydd av kvinnor, pekar i en intervju med The Guardian specifikt på utökat skydd för kvinnor som utsätts för våld, och en översyn av hur polisen hanterar olaga förföljelse och stalkning, liksom att experter på våld mot kvinnor kommer att finnas tillgängliga vid samtal till brittiska nödnummer. Hon hänvisar också till att ett mer detaljerat program ska presenteras i början av 2025 tillsammmans med en ny strategi mot våld mot kvinnor och flickor.

– Jag vägrar att låta det bli som med tidigare regeringsstrategier, bara ett papper som ingen jäkel gör något med, säger Jess Phillips. 

Under 2024 beräknas 80 kvinnor ha mördats för att de var kvinnor i Storbritannien, ungefär en kvinna mördades i femicid var tredje dag. På Nordirland har också Michelle O’Neill, försteminister och ledare av största partiet Sinn Féin, inför nyåret lovat att lokalregeringen i Stormont, Belfast, ska intensifiera arbetet mot våld mot kvinnor och flickor. Sju kvinnor mördades i femicid på Nordirland under 2024.

– Vi delar alla ett ansvar för att utmana misogynin som möjliggör sådana avskyvärda brott att fortgå. Kvinnor ska kunna känna sig säkra på varje gata, ort och stad över den här ön, sade O’Neill till Irish News.

EU:s första regler mot våld mot kvinnor

En annan framgång skedde i april 2024 när EU-parlamentet röstade för unionens första regelverk mot det könsbaserade våldet mot kvinnor. De nya reglerna innebär att insatser ska göras för att förhindra våldtäkter och öka förståelsen för samtycke, att tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning ska betraktas som brott, förbud mot att lämna ut privat information på nätet utan samtycke, och större stöd till brottsoffer. 

Malin Björk, mångårig Europaparlamentariker för Vänsterpartiet, som efter valet i juni efterträddes av Hanna Gedin beskrev lagförslaget som ”en stor feministisk framgång för alla kvinnor i Europa”. I en krönika i Fempers Nyheter beklagade hon att att det inte också blev en europeisk samtyckeslag samt att inget europeiskt förbud av sexköp blev verklighet men gladdes åt att ett ” hårt feministiskt arbete” ledde till att man fick igenom fokus på förebyggande arbete och ”ett erkännande av kvinnojourernas viktiga arbete”. 

Hon betonade att samhället måste finnas ”för alla flickor och kvinnor, men också icke-binära och transpersoner, som drabbas av det patriarkala våldet”. Malin Björk var också EU-parlamentets huvudförhandlare för ett annat viktigt lagförslag, revidering av ett redan existerande direktiv mot människohandel, trafficking, som framför allt drabbar kvinnor och flickor: ”Jag och mitt förhandlingsteam lyckades med att få in skrivningar som stärker offrens rättigheter och utöka delarna om det förebyggande arbetet. Det är jag väldigt stolt över.”, skrev hon i sin krönika. 

Fortsatt motstånd i kompakt mörker

I mars blev Thailand det första landet i Sydostasien, och det tredje asiatiska landet efter Taiwan och Nepal, att legalisera samkönade äktenskap. I september undertecknade landets kung lagen som träder i kraft den 22 januari i år. Den nya lagen använder sig av könsneutrala ord, och ger samkönade par samma rättigheter till adoption och arvsrätt som heterosexuella par. 

– I dag får vi inte bara skriva våra namn på vigselbevis utan vi skriver också historia…som säger oss att kärlek aldrig har villkor om vem vi föddes till. Det är en triumf för jämställdhet och mänsklig värdighet, säger hbtq-aktivisten Ann Chumaporn och medgrundare till Bangkok Pride till BBC.

I samband med att lagen träder i kraft om några veckor planerar hon ett massbröllop med över tusen hbtq-par. 

I Afghanistan har kvinnorörelsen fortsatt att protestera mot det man betecknar som könsapartheid i talibanernas allt mer könsauktoriära styre. Under den senaste veckan har talibanerna utfärdat ytterligare kontroll av minsta detalj i kvinnors liv. I lördags meddelade talibanerna att det nu är förbjudet med fönster i bostäder som vetter mot platser där kvinnor kan befinna sig. Talibanernas talesman Zabihullah Mujahid skrev på X i lördags att fönster inte får finnas så att man kan se ”gården, köket, grannens brunn och andra platser som vanligtvis används av kvinnor”, rapporterar The Independent. I redan befintliga byggnader kommer ägaren att bli tvungen att antingen bygga en vägg eller på annat sätt hindra utsikt över sådana platser. 

– Folk har talat om att talibanerna metaforiskt raderar kvinnorna men mer och mer handlar det inte längre om en metafor. De har redan beordrat att kvinnors röster inte ska få höras i offentligheten, och nu hindrar de i grund och botten kvinnor från att ens se ut från fönster, säger människorättsorganisationen Human Rights Watch tillförordnade chef för kvinnors rättigheter, Heather Barr, till The Independent. 

– De stoppar kvinnor från att synas. De stoppar kvinnor från att se världen. Det är en total förintelse av kvinnor som mänskliga individer och det pågår uppenbart. Vi har ingen aning om vart det här kommer att sluta, fortsätter hon. 

En annan katastrof för kvinnor och flickor är det pågående kriget i Gaza som allt fler människorättsorganisationer nu betecknar som ett folkmord. I november meddelade Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) att nästan 70 procent av alla Gazabor som hade verifierats dödade under en sexmånadersperiod var kvinnor och barn. FN:s kvinnofonds särskilda representant på de ockuperade palestinska områdena, Maryse Guimond, betonade i somras i ett tal i FN:s högkvarter i Washington att krig aldrig är könsneutrala och att kriget i Gaza är ytterligare ett bevis på detta.

– De förlorar sina liv, de är sjuka, hungriga, utmattade och håller samman sina familjer trots konstant rädsla och förlust, sade hon i juli efter en resa i Gaza och förklarade att Israels krig utgör ”ett krig mot kvinnor” på grund av antalet som har dödats och skadats:

– Vi har aldrig sett detta tidigare, sade hon.

Hon hänvisade också till FN-rapporten Voices of strength: Contributions of Palestinian women-led organizations to the humanitarian response in the Occupied Palestinian Territory dokumenterar hur 25 palestinska kvinnoledda organisationer forsätter arbeta, varav 18 är baserade i Gaza.

I rapporten framkommer att 89 procent av organisationerna i Gaza har drabbats av svåra skador på sina kontor i Gaza vilket påverkar deras verksamheter, 35 procent har drabbats av total förstörelse av sina kontor. Trots detta har en majoritet av de kvinnoledda organisationerna, 56 procent, lyckats fortsätta ha fullständig verksamhet genom hjälp av ett omfattande nätverk av volontärer. 

– Det finns inga säkra platser för en kvinna i Gaza, sade Maryse Guimond, men betonade att kvinnor i Gaza trots omfattande död, sjukdom och tvångsförflyttningar ”visar anmärkningsvärd styrka och mänsklighet i sin kamp för att överleva, med hopp och solidaritet mitt i förödelsen.”