Jämställdhetsarbetet inom svensk idrott har gett utslag på flera områden. Bland annat är fler kvinnor landslagsledare i dag än för några år sedan och hälften av alla huvudtränare för damlandslag är i dag kvinnor, visar siffror från Riksidrottsförbundet.
Andelen kvinnor som är landslagsledare har ökat med 6 procentenheter sedan 2017. Då var 29 procent av landslagsledarna kvinnor, under 2024 var den siffran 35 procent. Ännu större jämställdhet syns om man tittar på vilka som är huvudtränare för damlandslag, där kvinnor nu utgör 50 procent, jämfört med bara 28 procent 2017.
Det visar siffror från Riksidrottsförbundet, vars jämställdhetsmål kräver att alla idrottens organ, på alla nivåer inom idrotten, ska ha en könsfördelning med minst 40 procent av båda könen fram till i år – förutom i vissa valberedningar där könsfördelningen ska vara 50/50.
– Det här är ett resultat av tydliga jämställdhetsmål, ökad kunskap och fokus på jämställdhet som en utvecklingsfråga inom idrottsrörelsen. Ett allt mer jämställt ledarskap gör elitidrotten bättre, säger Anna Iwarsson, ordförande för Riksidrottsförbundet, i ett pressmeddelande.
Jämställdhetsperspektiv ”på alla nivåer”
Sett till andelen kvinnor som är ledare för herrlandslag är läget dystrare. Bara drygt en femtedel eller 22 procent av dessa är kvinnor, på den punkten har utvecklingen stått stilla sedan 2017 konstaterar Riksidrottsförbundet.
Det var just år 2017 som den svenska idrottsrörelsen beslutade om sina rådande jämställdhetsmål. Man beslutade att jämställdhetsperspektivet skulle finnas med på alla nivåer, och det övergripande målet är att kvinnor och män skulle ha samma makt att ”forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen”. För att stärka kvinnors representation inom idrottsrörelsen införde man då stadgekrav på en jämställd representation i specialidrottsförbundens styrelser, valberedningar och distriktsstyrelser.
Riksidrottsförbundet har totalt 72 specialidrottsförbund, det vill säga förbund som exempelvis Svenska fotbollförbundet, Svenska kanotförbundet och Svenska basketbollförbundet. Dessa specialidrottsförbund består i sin tur av sammanlagt omkring 19 000 idrottsföreningar.
Nätverk för kvinnor i 25 år
Utöver stärkt representation av kvinnor har man också stärkt fokuset på jämställdhet i idrottens utbildningar, i det ekonomiska stödet, liksom i rekryteringen för ledaruppdrag och andra roller.
– När det gäller ledarskap inom elitidrotten har exempelvis Riksidrottsförbundet initierat ett nätverk för kvinnor i landslagsledning som i år varit aktivt i 25 år. Det har syftat till att stärka kvinnor i landslagsledning som ofta varit ensamma i sin roll som kvinnlig ledare/tränare inom många idrotter, säger Liselotte Ohlson, som är chef för elitidrott på Riksidrottsförbundet.
2017 fanns det 71 specialidrottsförbund inom Riksidrottsförbundet, och då var bara 40 förbundens styrelser jämställda, medan andelen kvinnor i förbundsstyrelserna i dag är 49 procent sammanlagt. Fler kvinnor blir också valda till ordförande för styrelserna, 2017 hade 21 av förbundsstyrelserna en kvinna som ordförande, för två år sedan var siffran 29. Specialidrottsförbundens högsta tjänstemän är generalsekreteraren och 2023 var 30 av dessa kvinnor medan 42 var män.
– Vi ser att vi de senaste åren verkligen tagit steg framåt. Nu är det viktigt att vi fortsätter vara offensiva. Alla vi i ledande positioner behöver ta ansvar för att skapa förutsättningar för att ta tillvara all den kompetens som finns inom idrottsrörelsen, säger Anna Iwarsson.
Jämställdhetsplan sedan 1989
Redan 1989 beslutade den svenska idrottsrörelsen om att stärka arbetet för jämställdhet genom en plan med mål om könsfördelningen i beslutande och rådgivande organ: i dessa skulle kvinnor och män vara representerade med minst 40 procent. När man senare såg att utvecklingen inte gick lika snabbt som önskat antogs en ny jämställdhetsplan 2017. Den planen reviderades sedan 2021. ”Från och med den 31 maj 2021 gäller denna reglering: SF [specialidrottsförbund, reds anm.] ska i sina stadgar föreskriva att styrelser och valberedningar ska bestå av kvinnor och män, att ettdera kön ska vara representerat med minst 40 procent i styrelser och valberedningar om gruppen är fyra personer eller fler, samt att i normalstadgar för SDF föreskriva att styrelser och valberedningar ska bestå av kvinnor och män.”
I den revideringen skrevs också representation av ickebinära och transpersoner in. Därmed kan specialidrottsförbunden frångå att endast titta på juridiskt kön och också ta hänsyn till könsidentitet. ”Att vidga idrottsrörelsens sätt att se på kön möjliggör att alla oavsett kön och könsidentitet ska kunna vara delaktiga och utöva inflytande över svensk idrott.”, skriver Riksidrottsföreningen i revideringen 2021.
Fakta: Riksidrottsförbundet
Riksidrottsförbundet består av 72 specialidrottsförbund, som tillsammans organiserar omkring 19 000 idrottsföreningar runt om i Sverige.
Riksidrottsförbundets stämma, Riksidrottsmötet, äger rum vartannat år. I år hålls det på Svenska mässan i Göteborg den 23–25 maj.
Tills dess ska kvinnor och män i alla beslutande och rådgivande organ inom idrottsrörelsen vara representerade med minst 40 procent.
Valberedningar ska bestå av lika många kvinnor som män, ledande poster som generalsekreterare, förbundschef, eller sportchef, ska bestå av minst 40 procent kvinnor.
Tränare ska inom alla idrotter uppgå till minst 40 procent kvinnor eller män.
Anna Iwarsson som är Riksidrottsförbundets ordförande är den enda nominerade till ordförande inför mötet i maj.
