I staden Silemani i södra Kurdistan har det kurdiska kvinnobiblioteket etablerats som en plattform för att bevara, forska och dela kurdiska kvinnors historia och kultur. Initiativet växte fram ur samtal mellan tre kvinnor, däribland den mördade forskaren och aktivisten Nagihan Akarsel från Jineolojî Research Center, som spelade en central roll i projektets utveckling som är en del i kampen för kvinnors intellektuella rum.
Den 4 oktober 2022, när biblioteket äntligen började ta form, mördades Nagihan Akarsel utanför sitt hem, enligt uppgift från skytten agerade han på order av den turkiska underrättelsetjänsten.
– Denna väg representerar kvinnors kamp, säger Fatma Rojhilat, samordnare i KJAR – autonoma kvinnors förbund i östra Kurdistan.
Biblioteket är en plats för gemensamt arbete och kollektivt ansvar för att arkivera kvinnors kulturella arv, återuppliva minnen och undersöka kvinnors och samhällets verklighet i Kurdistan och Mellanöstern.
Bibliotekets lokaler är dekorerade för att hedra kurdiska kvinnors motståndshistoria. I ett av rummen hänger en väggbonad med bild av den mytologiska gudinnan Şahmaran, samt porträtt på framstående kurdiska forskare, sångare och revolutionärer som Așye Șan, Sakîne Cansız, Leyla Qasim och Jîna Amînî. De kurdiska hantverk och symboler som pryder biblioteket skapar en atmosfär av kulturell stolthet och historisk medvetenhet.
Nytt kvinnobibliotek i Wan – en del av Nagîhan Akarsels arv
Efter öppnandet av kvinnobiblioteket i staden Silemani har nu ett liknande initiativ tagit form i Norra Kurdistan under namnet Navenda Lêkolîn û Pirtûkxaneya Jinên Kurd (Centrum för forskning och bibliotek för kurdiska kvinnor). Biblioteket rymmer hundratals böcker om historia, anatomi, filosofi, litteratur och vetenskap, tillgängliga för kvinnliga läsare.
Den 7 januari i år invigdes biblioteket i centrala Tûşba-distriktet i Wan, med stöd av Wans kommun. Kvinnobiblioteket är en fortsättning på det arbete som startades av Akarsel. Eylem Akti, redaktör för Jineolojî-tidskriften, förklarar att biblioteket är en plats där kvinnor kan upptäcka sig själva, skydda sin identitet och skriva sin egen historia:
– Detta center är en fortsättning på kvinnobiblioteket som grundades i Silemani av Akarsels kamrater. Att öppna dessa center betyder att vi inte glömmer Nagihan och de kvinnor som kämpar i fängelser och på gatorna. Liksom Virginia Woolf, som hade en viktig plats i feministisk historia och föreslog projektet ”kvinnors rum”, bär vi vidare hennes idé genom Nagihans dröm, säger Eylem Akti.
Denna koppling till Virginia Woolf utgår från författarens bok A Room of One’s Own (Ett eget rum) från 1929, där hon belyser hur kvinnor genom historien systematiskt har exkluderats från intellektuella rum. Woolf pekar på att bristen på utbildning, ekonomiskt oberoende och egna rum har hindrat kvinnor från att skriva, tänka och skapa fritt. De som trots allt publicerade sina tankar fick ofta större legitimitet under ett anonymt namn än sitt eget.
Detta är en insikt som speglas i biblioteket i Wan vars ambition är att vårda och stärka kvinnors intellektuella identitet. Genom att kvinnor har tillgång till sitt kulturella och historiska arv skapas förutsättningar för en självständig historieskrivning, där kvinnors erfarenheter och tankar inte längre reduceras till marginalen. Eylem Akti betonar att kvinnobiblioteket är ett långsiktigt projekt:
– Vi måste skapa våra egna oberoende institutioner. Det är viktigt att vi kommer samman och förstår vikten av att stödja varandra.
Inbjudan att stiga in
Förutom att fungera som ett forsknings- och arkivcenter organiserar biblioteket seminarier och aktiviteter med syftet att stärka kvinnors roll i samhället. Bland dessa initiativ finns konstutställningar samt utbildningsdagar med unga studenter om patriarkalt våld, våld i hemmet och feministiskt självförsvar.
Biblioteket uppmuntrar kvinnor från hela världen att delta i arbetet genom att bidra med material till arkivet och engagera sig i forskningsprojekten. Genom dess digitala plattform kan fler få tillgång till resurser och delta i diskussioner om kvinnors historia och roll i samhället. Dessutom finns möjligheten att besöka biblioteket och träffa kvinnorna, utbyta erfarenheter och för kvinnokamper att bygga broar.
Sina V (som inte vill ha sitt efternamn i tidningen) i Gemeinsam Kampfen som anslutit sig till biblioteket från Tyskland berättar i ett uttalande att dess kunskapsinsamling är viktigt för uppbyggandet av demokrati överallt:
– Här bedrivs historisk forskning och det har en stor betydelse för oss. Vi är här för att vi vill vara en del av denna process.
Att vara en del av kurdiska kvinnobiblioteket innebär inte bara att forska om det förflutna, utan också att forma framtiden.
Lave Galo, medlem i den svenska kommittén för kurdiska kvinnobiblioteket
