Finland rankades bara som nummer åtta i EU vad gäller jämställdhet under 2024. Dessutom är våldet mot kvinnor i Finland det högsta i EU, samtidigt som antalet skyddade boenden för våldsutsatta understiger vad Istanbulkonventionen rekommenderar.
Redan 2022 rekommenderade FN:s kvinnokonvention, CEDAW, Finland att vidta åtgärder för, att bekämpa våld mot kvinnor och öka jämställdheten. Antalet skyddade boenden understiger i dagsläget vad Istanbulkonventionen rekommenderar, men regeringens aktuella jämställdhetsprogram utlovar fler.
Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) bildades 2010 i syfte att stärka och främja jämställdhet i hela EU. För att mäta jämställdheten används ett jämställdhetsindex som mäter klyftor mellan kvinnor och män inom sex områden: arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa.
2023 låg Sverige enligt EIGE i topp vad gäller jämställdhet i EU, med 83,9 jämställdhetspoäng av 100 möjliga och låg i topp även i förra årets jämställdhetsrapport, även om indextalet hade sjunkit något.
Halkat ner fyra platser
Finland fanns enligt EIGE på fjärde plats i jämställdhet år 2023 med 75,4 poäng, men hamnade på åttonde plats förra året. Som högst har Finland 92,6 poäng inom området hälsa, och motsvarande tal för Sverige är 93,2 poäng. En nyhet är domänen våld och som saknar ett poängtal i rapporten. Om detta och om mycket mer skriver EIGE i de årliga jämställdhetsrapporterna.
I november 2024 publicerade EIGE rapporten EU gender based violence survey: Key results. För första gången någonsin finns det samlade uppgifter om europeiska kvinnors erfarenheter av våld från kända och okända gärningsmän, liksom över sexuella trakasserier i arbetslivet. I den rapporten framgår det att Finland toppar våldet mot kvinnor i EU samtidigt som landet ligger i topp tio vad gäller jämställdhet i EU.
I den finländska skuggrapporten för Pekingplattformen +30 där 60 ickestatliga organisationer ingår finns till exempel rekommendationer till olika ministerier vad gäller lagstiftning, budgetering, bekämpning av våld mot kvinnor och finansiering.
Det finländska social-och hälsovårdsministeriet rekommenderas att leva upp till Istanbulkonventionens rekommendationer, säkra resurser och geografisk tillgänglighet för förebyggande åtgärder och lågtröskelservice. Andra rekommendationer handlar om att skärpa att arbetsmiljölagen och att arbetsgivaren blir skyldig att förebygga och åtgärda sexuella trakasserier med omedelbar verkan.
Jämställdhetsperspektivet ”generellt och vagt”
Anna Elomäki och Hanna Ylöstalo skrev i sin granskning av tio års könsbaserad budgetering i Finland 2021 Gender budgeting in the crossroad of gender policy and public financial management: The Finnish case att begreppet ”våld mot kvinnor” inte fanns i något dokument på ministeriet ansvarigt för jämställdhetsfrågor.
De menade därför att det könsbaserade jämställdhetsperspektivet var generellt och vagt, utan någon konkret åtgärd kopplad till tillgångar. Intervjuade budgetansvariga uppgav att de hade svårt att förstå vad könsbaserad jämställdhet verkligen betydde. Trots en stark jämställdhetspolitik och ett intresse för könsperspektivfrågor beaktades påverkan av kön i bara mellan 11–22 procent av lagförslagen mellan åren 2007–2017.
Enligt den finländska Enheten för jämställdhet – en av åtta enheter under social- och hälsovårdsministeriet och som har ersatt Centret för jämställdhetsinformation som lades ner i augusti förra året – ska ”könseffekten” ha beaktats i 69 av regeringens 217 presentationer under 2024 – det högsta sedan 2005.
Kvinnokonventionen CEDAW rekommenderade Finland redan 2022 att stärka kvinnors rättigheter, öka kunskapen om jämställdhet inom utbildning och arbetsliv, vidta åtgärder mot människohandel och att utöka jämställdheten vid covid–19 hanteringen.
Ökad satsning mot våld mot kvinnor
I dag, drygt tre år senare, har den nuvarande koalitionsregeringen under statsminister Petteri Orpo – Samlingspartiet, Sannfinländarna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna – enligt Enheten för jämställdhet en ”särskild tyngdpunkt” på en minskning av våldet mot kvinnor och våld i nära relation, liksom av hedersrelaterat våld.
Antalet familjeplatser i de skyddade boendena ska ökas och regeringen ska även se över behovet av bindande lagstiftning för att förebygga våld i kommuner och välfärd. Strukturen av det våldsförebyggande arbetet ska stärkas enligt samma enhet. De ungas kännedom om det hedersrelaterade våldet ska stärkas och åtgärderna mot sexuella trakasserier ska bli fler.
Finlands regering under ledning av Petteri Orpo godkände principbeslutet om regeringens jämställdhetsprogram för åren 2024-2027 i början av februari. Kommer Finland äntligen att få skyddade boenden i det antal som Istanbulkonventionen fastslagit?
Att inte tillräckligt många skyddade boenden finns i dag kan vara en förklaring till den höga nivån av våld mot kvinnor, och de brister som framkommer i Peking +30-skuggrapporten som så många respekterade organisationer står bakom.
EU-kommissionen tog många viktiga beslut under 2024 för att bekämpa våldet mot kvinnor i enlighet med Istanbulkonventionen och genom direktivet som kriminaliserar våld mot kvinnor både online och offline, könsstympning av kvinnor, tvångsäktenskap, otillåten delning av intimt eller manipulerat material, cyberstalking samt andra former av cyberofredande såsom uppmaningar och hets till våld och hatbrott. För länder som Finland där våldet mot kvinnor är högt kan det behövas kraftigare åtgärder.
Armi Janhunen börjar inom kort som stipendiat på Wassard Elea i Italien för, att inleda projektet ”Kvinnor och Klimatförändringar. Hon är medredaktör till den baltisk-nordiska projektgruppen Combat Violence Against Womens antologi med samma titel som kom ut i i september 2023. I antologin bidrog hon också med ett kapitel om jämställdhet i främst Finland och Sverige.
