Amnesty Internationals fördömer Irans högsta domstol efter att den fastställt dödsdomen mot den kurdiska människorättsaktivisten Pakhshan Azizi. ”Irans myndigheter måste stoppa alla planer på att genomföra avrättningen och frige henne nu”, skriver organisationen på X, tidigare Twitter.
Irans högsta domstol har nyligen fastställt domen och dödsstraffet mot den kurdiska människorättsaktivisten Pakhshan Azizi. I juli 2024 dömdes hon till döden i gren 26 av revolutionsdomstolen i Teheran, anklagad för ”väpnat uppror mot staten”. Enligt Amnesty International har Azizi dömts till döden enbart för sitt fredliga humanitära arbete som att ha hjälpt kvinnor och barn på flykt i nordöstra Syrien.
– Vi överklagade men Högsta domstolen granskade överklagan och avslog den tyvärr utan att ha adresserat de många felaktigheterna i fallet, och fastställde därmed dödsstraffet, säger hennes advokat Amir Raeisian, till tidningen Sharq Daily på onsdagen, rapporterar Iran International.
Hade hjälpt IS-offer
Pakhshan Azizi greps i sitt hem i Teheran i augusti 2023 av landets säkerhetstjänst utan att ge information till hennes familj om vart hon fördes. Samtidigt greps även hennes pappa Aziz Azizi och syster Pashang Azizi. I juli 2024 betonade en av hennes advokater att Pakhshan Azizi enbart befann sig i nordöstra Syrien, Rojava, för att som socialarbetare hjälpa flyktingar och människor som hade fallit offer för terrororganisationen IS.
Efter att hon greps hungerstrejkade Pakhshan Azizi flera gånger, bland annat i maj 2024. Detta för att protestera mot att den kurdiska aktivisten Verisheh (Wrisha) Moradi flyttades från Evinfängelsets kvinnoavdelning till sektion 209, som beskrivs som ett fängelse inom fängelset och som kontrolleras av landets underrättelseministerium. Det var samma sektion som Pakhshan Azizi hade förts till efter hennes gripande. När Moradi flyttades tillbaka till kvinnoavdelningen avbröt Azizi sin hungerstrejk.
Hölls isolerad långa perioder
Under Pakhshan Azizis egen tid i sektion 209 hölls hon isolerad långa perioder, och utan att få träffa sin advokat eller familj. Enligt uppgifter till Amnesty International ska hon under tiden i underrättelseministeriets kontroll ha utsatts för tortyr, liksom könsbaserat våld i syfte att tvinga fram falska erkännanden om kopplingar till kurdiska oppositionsgrupper, något hon har nekat till. I december flyttades hon till kvinnoavdelningen i Evinfängelset och i maj och juni 2024 ställdes hon inför rätta i en process som Amnesty International beskriver som ”grovt orättvis”.
Enligt människorättsorganisationen nekades hon både tid och möjlighet att förbereda sitt försvar, med bara ett par telefonsamtal med sina advokater några veckor innan rättegången startade. Först i domstolen fick hon träffa sina advokater för första gången. Bland det som revolutionsdomstolen har lagt fram som bevis är att hon ska ha deltagit i en protest mot avrättningen av en iransk-kurdisk man. I domskälet anförts också att hon gett stöd till familjer till aktivister som dödades i samband med protesterna efter kurdiska Mahsa Jina Aminis död i september 2022.
Saknas bevis
En av hennes advokater betonade i en intervju med iransk media den 24 juli 2024, efter att domen hade fallit, att Azizi aldrig hade deltagit någon form av väpnad handling, och att några sådana bevis inte heller lagts fram emot henne:
– Till och med i domen saknas det någon referens till någon väpnad handling eller väpnad konfrontation som rör Azizi med någon iransk regerings- eller icke-statlig enhet, rapporterar Amnesty International att han sade i intervjun.
Dödsstraff för att ingjuta fruktan
Amnesty International betonar att iranska myndigheter har trappat upp sitt användande av dödsstraffet som ett sätt att utöva repression och att ingjuta fruktan i det iranska folket. Enligt FN avrättades åtminstone 901 personer i Iran under 2024, varav 40 personer en enda vecka i december.
– Det är djupt upprörande att vi återigen ser en ökning av antalet människor som dömds till döden i Iran, år efter år, säger FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Volker Türk, rapporterar BBC.
Enligt FN avrättades 853 personer under 2023. Även om de flesta avrättningarna utdöms till följd av drogrelaterade brott har också personer med kopplingar till protesterna 2022, och politiska dissidenter, också avrättats. Och som Fempers Nyheter rapporterade i förra veckan avrättades också rekordmånga kvinnor i Iran under året som gick. Enligt Iran Human Rights avrättades hela 31 kvinnor under 2024.
