Myndigheter som har en tydlig rutin för att fråga klienter de möter om våld upptäcker fler våldsutsatta. Det visar en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten. Men inte alla myndigheter har sådana rutiner och riskerar därmed att missa våldsutsatta de kommer i kontakt med.
Trots att många våldsutsatta kommer i kontakt med olika myndigheter är det inte alla myndigheter som har rutiner kring att ställa frågor kring våld. Detta trots att rutiner kan bidra till att fler av de som är utsatta för mäns våld mot kvinnor eller annan form av våld i nära relation upptäcks.
– Att upptäcka våld kan rädda liv. Myndigheter som ställer frågor på rutin identifierar fler våldsutsatta och kan ge rätt stöd i tid. Därför är det avgörande att våld blir en prioriterad fråga i myndigheternas arbete, säger Lena Axelsson Örnerfors, utredare på Jämställdhetsmyndigheten på myndighetens hemsida.
Utbrett samhällsproblem
Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. När EU:s statistikbyrå förra året publicerade statistik över hur många kvinnor i åldern 18–74 som hade utsatts för fysiskt eller sexuellt våld svarade 31 procent att de hade drabbats av det i vuxen ålder. I Sverige var siffran 52 procent.
Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är ett av de jämställdhetspolitiska målen. I den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor har regeringen betonat vikten att hela samhället ska arbeta systematiskt för att upptäcka våldsutsatta.
För den som drabbas av olika former våld i nära relation påverkas hela livet, och inte sällan drabbas den utsattas möjlighet att studera eller försörja sig, våldsutsatthet kan vara en underliggande orsak till varför en person är arbetslös eller sjukskriven, och det kan också vara grund för uppehållstillstånd. Den som har uppehållstillstånd som familjemedlem till någon i Sverige kan få förlängt uppehållstillstånd även om förhållandet tar slut om det finns våld i nära relation med i bilden.
Trots att mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation kan ha så svåra konsekvenser för den drabbade, liksom leda till kostnader för samhället, förblir den här formen av våld ofta dold. Mötet med myndigheter kan därför vara en viktig möjlighet för att synliggöra våldet och hjälpa den våldsutsatta genom att stödinsatser sätts in, och våldet bryts.
– En av de viktigaste insatserna för att förebygga våld och ge rätt stöd i tid är att fler vågar fråga, säger Lena Axelsson Örnerfors.
Myndigheter samverkar
Jämställdhetsmyndigheten har sedan 2019 samverkat med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Socialstyrelsen, i syfte att stärka upptäckten av våld i nära relation. Sedan 2022 har myndigheterna också haft i uppdrag att vidareutveckla sin samverkan kring rutiner och metoder för att upptäcka våld i nära relation, stärka den personal som kan komma i kontakt med våldsutsatta, samt se till att arbetet implementeras i respektive myndighets ordinarie verksamhet och arbeta långsiktigt mot våld i nära relation.
– När våldet upptäcks kan vi arbeta för att minska dess konsekvenser. Det är en jämställdhetsfråga som kräver att fler tar ansvar, förklarar Lena Axelsson Örnerfors.
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket som på nära håll möter personer som behöver olika former av hjälp i sina verksamheter har bland annat gjort satsningar på att utbilda personal om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. De har också tagit fram rutiner och metoder för hur man ska fråga om våld. Den nya rapporten Myndigheter i samverkan ökar upptäckten av våld är en slutredovisning av samverkansarbetet som har skett mellan 2022 och 2024.
Migrationsverket frågar inte på rutin
I rapporten redovisar de tre myndigheterna hur man har jobbat för att upptäcka om klienter de möter är utsatta för våld i nära relation. Arbetsförmedlingen har under 2022–2024 haft som målsättning att införa en ”standardiserad rutinfråga om våld” liksom öka kunskapen om våld i nära relation bland anställda och chefer. Dessutom har myndigheten jobbat med att hjälpa de våldsutsatta som upptäckts att kontakta aktörer som kan ge dem stöd, och när behov finns kan den arbetssökandes planering anpassas.
Försäkringskassan konstaterar att deras försäkringsutredare när det gäller ansökningar om sjukpenning hade beslutat att frågor om våld ska ställas när man utreder ”förutsättningarna för återgång i arbete”. Två enkätundersökningar 2022 och 2024 visar att det har skett en stor ökning vad gäller att ställa frågan om en klient är utsatt för våld. 2022 svarade 51 procent av de tillfrågade försäkringsutredarna att de hade frågat alla eller de flesta klienter om de varit utsatta för våld. Två år senare svarade nästan 73 procent att de hade gjort det.
Till skillnad från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har inte Migrationsverket som mål att ställa frågan om våld till alla sökande de möter. Bara när det kommer fram information som tyder på att en klient är utsatt för våld i Migrationsverkets egna rättsliga utredning, ska frågan ställas. Migrationsverket hänvisar till en rättsutredning som slagit fast att myndigheten inte själv ska ”utreda eller ta fram uppgifter i ett utlänningsärende som inte behövs i själva ärendet”, något man tolkar som ett hinder från att på rutin ställa frågan om våldsutsatthet till sökande.
Oklart om upptäckten ökat eller ej
En av konsekvenserna av det är att myndigheten inte kan svara på om upptäcken av våld har ökat eller ej, liksom en risk att en våldsutsatt person som söker uppehållstillstånd inte får det stöd eller skydd den kan ha rätt till, konstaterar Jämställdhetsmyndigheten.
– Myndigheter måste ha tydliga riktlinjer för hur våldsutsatthet ska upptäckas och hanteras, säger Lena Axelsson Örnerfors som menar att myndigheternas ledning och styrning i högre utsträckning ska prioritera mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation:
– Vi har inte råd att blunda. Myndigheter måste ta sitt ansvar, våga fråga och se till att ingen lämnas utan stöd, avslutar Lena Axelsson Örnerfors.
