När António Guterres mandat som FN:s generalsekreterare löper ut 2026 är det många som menar att han måste efterträdas av en kvinna. Att ingen kvinna haft posten ännu är ofattbart menar Rashima Kwatra som nyligen deltog i FN:s kvinnokommission i New York för RFSL:s räkning:
– Vi vet alla vad som står på spel, att sända rätt signal att en kvinnas plats i samhället är överallt.
Rashima Kwatra är senior påverkansrådgivare på Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter – RFSL och deltog för organisationens räkning under FN:s kvinnokommission i New York. Hon beskriver en hårdnande retorik och politik som inte bara kommer från värdlandet USA och dess nya administration utan även i många fall från EU-länder, inte minst i form av nedskärningar i finansieringen av frågor som berör mänskliga rättigheter och en hållbar utveckling.
– Man får ha i åtanke är att denna kvinnokommission ägde rum i en verkligt föränderlig geopolitisk kontext där vi ser ett otroligt motstånd mot jämställdhetsfrågor, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och retoriken stöttas också av verkligt skadlig politik, och ett finansieringsvakuum med omfattande nedskärningar i finansieringen. Det gäller inte bara USA utan många regeringar i EU har också skurit ner finansieringen av dessa frågor för att istället öka sina militära utgifter, säger Rashima Kwatra, som varnar för att konsekvensen riskerar att bli omfattande nedskärningar av FN och att FN-organ slås samman.
Viktiga mötesplatser
För deltagare i kvinnokommissionen, eller Commission on the Status of Women (CSW) som mötet heter på engelska, har det i många år funnits problem kopplade till resan till USA. Deltagare har fått ta sig förbi hinder som visumkrav, och inreseförbud för deltagare från vissa muslimska länder som Donald Trump införde under sin första mandatperiod. Inför årets upplaga fanns också oron att transpersoner riskerade att inte släppas in i landet, bara för att de är trans. Vissa hbtqi-personer som tidigare hade fått visum till USA nekades det den här gången eller utsattes för en mer omfattande granskning på ambassaderna. RFSL har bistått hbtqi-personer från runt om i världen att komma in i landet på ett säkert sätt, och alla aktivister som RFSL samarbetade med lyckades ta sig till New York. Rashima Kwatra betonar att möten som Commission on the Status of Women är viktiga inte minst för att aktivister och regeringsföreträdare kan mötas:
– Organisationer som RFSL spelar en viktig roll i de här mötena, det handlar inte bara om att vi ser till att aktivisterna kan komma hit. Vi jobbar för att se till att aktivister från hela världen kan möta regeringar, och utbilda folk i frågorna. Det finns bara en handfull hbtqi-organisationer internationellt som har den här positionen, säger Rashima Kwatra.
Framsteg och bakslag
Under årets upplaga av Commission on the Status of Women antogs en politisk deklaration som innehöll starkare skrivningar på vissa områden, men där andra områden och frågor fick svagare skrivningar. Redan vid kvinnokommissionen i Peking för 30 år sedan inkluderades skrivningar om våld mot kvinnor och flickor, något som har setts som avgörande för att fler länder började ta denna form av våld på allvar. Men nytt för årets deklaration är en formulering om vikten att arbeta mot genusbaserat våld.
– Det är viktigt, för när vi talar om våld så tänker vi ofta på våld mot kvinnor, och det riskerar att bli för binärt. Det är inte bara kvinnor som drabbas av våld utan även män och hbtqi-personer, och sådana fall inkluderas under skrivningen om genusbaserat våld. Så det var ett viktigt framsteg, säger Rashima Kwatra.
– Ett annat framsteg var att omsorgsarbete fick ett stort erkännande, något som i hög utsträckning har en påverkan på kvinnor. Så det var två stora framgångar, fortsätter hon.
Men det fanns också flera uppenbara motgångar. Hon lyfter att deklarationen inte inkluderade en prioritering av ”fullständig och evidensbaserad sexualundervisning”, och bara svaga skrivningar om den klimatkris som klimatförändringarna orsakar. USA reagerade också starkt på alla försök av att koppla samman genus med andra diskrimineringsgrunder.
– En annan av de stora motgångarna var att man inte tog med någon skrivning om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och varje gång genus nämndes blev det starkt ifrågasatt av bland annat USA och Argentina.
– Men det var inte bara Trumpadministrationen som låg bakom det, många länder som har lett arbetet för mänskliga rättigheter har tagit flera kliv bakåt, säger Rashima Kwatra och pekar på att allt fler länder globalt har gått i en auktoritär riktning de senaste åren.
Räcker inte ”hålla linjen”
Vad gäller jämställdhet anser Rashima Kwatra att Sverige, liksom andra nordiska länder, fortfarande står fast vid sina värderingar och så att säga ”håller linjen”. Även flera länder i det globala syd har klivit fram och jobbar hårt i olika jämställdhetsfrågor. Det finns också framgångar som är värda att minnas: Thailand har infört könsneutrala äktenskap och i januari i år kunde de första samkönade paren i landet gifta sig. Något som ligger Rashima Kwatra varmt om hjärtat eftersom hon själv är thailändare. Samtidigt räcker det inte att bara hålla linjen eftersom eftersom motståndet mot redan vunna fri- och rättigheter hotar att knuffa linjen bakåt, bit för bit.
– Vi måste tänka radikalt annorlunda. Civilsamhället måste jobba på ett smart sätt tillsammans med regeringar, och fundera på hur saker kan göras på andra sätt – som hur kan vi bygga solidaritet på gemensamma grunder snarare än på individuella frågor och med enskilda regeringar, säger Rashima Kwatra.
”Hetsande retorik”
UN Womens chef, Sima Sami Bahous, har beskrivit årets möte som att det stod inför enorma utmaningar men att det hade lyckats hålla kursen för kvinnor och flickor. Rashima Kwatra håller delvis med:
– Vi höll kursen på så sätt att vi fick en politisk deklaration och det hade varit värre om man inte hade nått konsensus, säger hon och lyfter att Saudiarabien som ordförandeland under mötet jobbade hårt på att hitta kompromisser.
– Vi hörde hetsande retorik från USA och Argentina, och även från Ryssland och Heliga stolen (påvedömet), mot formuleringar om diskriminering, jämlikhet och inkludering, liksom kring genus, säger Rashima Kwatra som vill se att regeringar blir mer modiga och proaktiva vad gäller rättighetsfrågorna och lyfter att konservativa grupperingar gärna ställer hbtqi-personers och kvinnors rättigheter mot varandra:
– Det här är en taktik som vi måste se bortom, en attack på en transkvinna är en attack på alla kvinnor, vi måste undvika att inrätta oss i den här taktiken.
”Kvinnors plats i samhället är överallt”
Det har gått 30 år sedan Pekingplattformen antogs 1995. Som tidigare har nämnts var en viktig framgång i Peking att man lyfte våld mot kvinnor och flickor där. Ett annat genombrott i Peking var att Beverly Palesa Ditise som den första öppet lesbiska kvinnan talade på FN-mötet och betonade att lesbiska rättigheter är kvinnors rättigheter, och att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter.
– Det var ett fantastiskt genombrott och det gav större synlighet. Men med större synlighet kommer också ett större motstånd. Eftersom hbtqi-frågor är mycket mer mainstream i dag än tidigare – folk förstår att genus är konstruktioner – och när vi ser förändringar i samhället innebär det att de som hotas av dessa förändringar gör större motstånd. Så motstånd är också en konsekvens av rörelsens framgångar, säger Rashima Kwatra.
FN:s generalsekreterare António Guterres sade under sitt invigningstal att ”patriarkatets gift är tillbaka på allvar” och att än mer ska göras för stärka ”världens kvinnor och flickor”. När hans mandat går ut 2026 är det många som vill se att en kvinna efterträder honom. FN har haft nio generalsekreterare sedan starten 1945, alla nio har varit män.
– Jag tror att många regeringar arbetar för att få till en lista med endast kvinnor som kandidater, medan andra regeringar motsätter sig det. Synlighet är avgörande när det handlar om att forma attityder och förståelse. En kvinna på den positionen borde ha skett för länge sedan. Att det är 2025 och folk ifrågasätter detta är ofattbart. Vi vet alla vad som står på spel här, att sända rätt signal att en kvinnas plats i samhället är överallt, säger Rashima Kwatra.
