
Det svenska jämställdhetsbiståndet har sjunkit under en femårsperiod, och i allt snabbare takt sedan 2022. Det hotar framgångar för kvinnor och flickor globalt menar Kvinna till Kvinnas som har granskat det svenska jämställdhetsbiståndet.
Den feministiska utrikespolitiken övergavs av regeringen 2022, efter att ha funnits med som mål sedan 2014. Enligt regeringen har jämställdhet fortsatt att vara ett kärnvärde i den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken. Nu visar granskningen Sveriges jämställdhetsbistånd – en lägesbild av Kvinna till Kvinna att det arbetet är hotat. Detta eftersom det bilaterala biståndet som sker genom Sida med jämställdhet som huvud- och delsyfte har minskat ända sedan 2020, men har skett i högre takt sedan 2022.
– Vi är oroliga över att se tapp i både resurser och ledarskap. Sverige har varit en viktig röst för kvinnors rättigheter internationellt, den får inte tystna i en tid när den rösten behövs som mest, säger Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till Kvinna, i ett pressmeddelande.
Framgångar för kvinnor och flickor hotas
I granskningen framkommer att andelen av biståndet som har jämställdhet som huvud- eller delsyfte är det lägsta sedan 2001. Ukraina är ett exempel på mottagarländer där jämställdhetsbiståndet har minskat kraftigt. 2024 hade bara 6 procent av biståndet till Ukraina ett jämställdhetsfokus, året innan hade 62 procent av det svenska bilaterala biståndet till Ukraina jämställdhet som huvud- eller delsyfte.
Sverige är långt ifrån ensamt om att dra ner på jämställdhetsbiståndet vilket gör konsekvenserna ännu allvarligare – enligt Kvinna till Kvinna hotas mångåriga framsteg för kvinnors och flickors rättigheter runt om i världen. Kvinna till Kvinna hänvisar till siffror som säger att bara 4 procent av det sammanlagda globala biståndet har jämställdhet som huvudmål. Mindre än 1 procent går direkt till kvinnoorganisationer eller feministiska rörelser.
”Återinför enprocentsmålet”
Samtidigt som USA:s biståndsorgan USAID har tvingats lägga merparten av sin verksamhet på is efter Donald Trumps tillträde har många EU-länder också dragit ner på sitt bistånd. Och den svenska regeringen beslutade 2022 att enprocentsmålet för Sveriges bistånd skulle slopas. Sverige anses fortfarande gå i bräschen vad gäller jämställdhetsarbetet men Kvinna till Kvinna varnar för att svensk trovärdighet hotas om resurserna inte är tillräckliga.
Organisationen uppmanar därför regeringen att återinföra enprocentsmålet, att minst 75 procent av det bilaterala biståndet har någon form av jämställdhetsmål och att 20 procent har jämställdhet som huvudsyfte. Kvinna till Kvinna vill också att 5 procent av det bilaterala biståndet ska gå till kvinnoorganisationer, att ambassadören för global jämställdhet återinförs, samt att en oberoende utredning tillsätts för att att granska jämställdhetsbiståndets effekter.
– Krisperioder får inte bli ursäkter för att kasta jämställdheten överbord. Tvärtom – det är nu vi behöver mer jämställdhet, inte mindre, säger Petra Tötterman Andorff.