
Stressnivåerna i Sverige är som höst bland kvinnor i åldern 30–44 år. 97 procent i den åldersgruppen anger att de är stressade i någon grad visar Ifs hälsoundersökning. Kvinnors dubbelarbete tros vara en förklaring.
82 procent av alla svenskar uppger i Ifs årliga hälsoundersökning att de upplever negativ stress i någon form. Flest stressade återfinns bland kvinnor i åldern 40–44 år, där 97 uppger någon form av stress.
– Kvinnor tar fortfarande ett större ansvar hemma, och det får ett högt pris. Deras möjligheter till återhämtning är sämre än männens, och det riskerar att driva på ohälsan, säger Ifs hälsostrateg Kristina Ström Olsson.
Långvarig stress en hälsorisk
Bland de svenskar som svarar att har upplevt negativ stress är det 42 procent som svarar att de har upplevt långvarig stress på mer än sex månader, och en stress som upplevts som negativ. Där ligger Sverige strax bakom Norge där siffran är 44 procent, men högre än både Danmark och Finland där siffrorna är 35 respektive 32 procent.
Långvarig stress är svårare att hantera än en kortvarig stress som oftast går över på relativt kort tid, berättar Thomas Tobro Wøien som är psykolog på If:
– Ett exempel på en kortvarig stressituation kan vara att du har en stor uppgift med kort tidsfrist. Den typen av stress kan vara jobbig under tiden den pågår, men det behöver inte vara farligt och går ofta över snabbt. Det är den långvariga stressen som kan utgöra en hälsorisk, säger han och förklarar att den negativa stressen ofta beror på en obalans mellan kraven som ställs på dig, och förutsättningarna du har att klara dem.
– Det kan vara att du känner att du inte klarar att leva upp till andras till synes framgångsrika liv på sociala medier. Att ha det svårt på jobbet månad efter månad kan vara en annan form av negativ stress, säger Thomas Tobro Wøien.

Har sjunkit sedan 2024
I Sverige har den långvariga stressen sjunkit jämfört med Ifs hälsorapport från förra året. Då svarade 61 procent av svenskarna att de hade lidit av negativ stress i mer än sex månader.
– En anledning till att den generella stressen är lägre i årets mätning kan bland annat vara en effekt av att den ansträngda ekonomiska situationen ser något ljusare ut nu. De senaste åren har varit tuffa år för många människors plånböcker, läget har nu för många stabiliserats och kanske blivit ”det nya, normala” för många, säger Kristina Ström Olsson.
Fysisk smärta vanligare bland svenskar
Det vanligaste symtomet på stress bland svenskarna är dålig sömn och ångest, 62 procent respektive 54 procent av svenskarna uppger det. Svenskarna uppger också i högre grad fysisk smärta än de nordiska grannarna. Utöver dålig sömn och ångest är irritation och koncentrationsproblem de vanligaste symtomen för svenskarnas stress, 47 procent respektive 38 procent uppger det.
– Svenskarna sticker ut i jämförelse med de andra nordiska länderna vad gäller ångest och fysisk smärta, som uppvisar mer av dessa symtom än andra nordbor. Intressanta resultat som vi behöver titta närmare på, säger Ström Olsson.
Stress bland svenskar
Ifs hälsoundersökning genomfördes den 22–30 januari i år, och 1 076 svenskar deltog. I undersökningen framkommer att 82 procent av svenskarna upplever stress i någon form. Mest drabbade är kvinnor 30–44 år – 97 procent av kvinnorna i den åldersgruppen upplever någon grad av stress.
42 procent av svenskarna säger att de har upplevt negativ stress under mer än sex månader.
De vanligaste skälen för stress är personliga eller privata problem och problemen att balansera arbetsliv med privatliv – 31 procent uppger de skälen, 19 procent uppger krav i arbetslivet, sju procent svarar den privatekonomiska situationen, sex procent svarar oro över sin framtid, och fyra procent svarar det geopolitiska läget.