Nivån på föräldrapenning påverkar förstagångsmödrars psykiska hälsa året efter förlossningen, och en högre ersättning skulle bidra till bättre hälsa bland mödrarna. Det visar en studie från Stockholms universitet och Karolinska institutet.
De förstagångsmödrar som bara har rätt till grundläggande föräldrapenning mår sämre psykiskt efter förlossningen jämfört med de förstagångsmödrar vars föräldrapenning är högre då den baseras på tidigare inkomster. Det visar en studie från Stockholms universitet och Karolinska Institutet som beskrivs som den första att undersöka kopplingen mellan nivåer av föräldrapenning och mödrars psykiska hälsa efter förlossningen.
– Vi såg att mödrar med grundläggande föräldrapenning oftare fick psykiatrisk vård efter förlossningen – även när vi tog hänsyn till psykisk hälsa före graviditeten, inkomst och anställningsstatus. Det visar att tillgång till mer generösa föräldrapenningförmåner inte bara är en ekonomisk fråga, utan även en hälsofråga, säger Amy Heshmati, doktorand vid Karolinska Institutet och verksam vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet samt Karolinska Institutet.
Omfattande studie
Studien baseras på 210 000 förstagångsmödrar i Sverige som födde barn mellan 2007 och 2011. Den visar att de mödrar som hade bättre föräldrapenning hade bättre psykisk hälsa det första året efter förlossningen. Föräldrapenningen beräknas på tidigare inkomster, och den nyblivna mamma som har varit arbetslös eller haft en osäker anställning innan förlossningen får ofta den lägre grundersättningen.
I studien hade 17 procent av förstagångsmödrarna bara rätt till grundförmåner medan 83 fick föräldrapenning som utgörs av 80 procent av den tidigare lönen. Studien visar att de förstagångsmödrar som fick grundläggande förmåner hade en dubbelt så stor risk att behöva psykiatrisk vård eller att behöva läggas in på sjukhus. Resultaten pekar på vikten av fler säkra anställningar, och studiens författare föreslår också att en översyn görs för om föräldrapenningens villkor skulle kunna bidra till en minskad psykisk ohälsa bland förstagångsmödrar liksom stärka familjers välbefinnande.
– Den här forskningen har verkliga konsekvenser för beslutsfattare. Om vi vill ha friskare mödrar måste vi säkerställa att alla familjer – inte bara de med trygga anställningar – får ta del av generösa föräldrapenningförmåner, säger Sol Juárez, universitetslektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet
