Fler fall av sexuella övergrepp anmäls som våldtäkt sedan samtyckeslagen infördes 2018. Många av dessa fall omfattades inte tidigare av våldtäktslagstiftningen. Fler åtal leder också till fällande dom.
– Det är väldigt naturligt att vi har en samtyckeslag, säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå.
Stina Holmberg och Brå har på uppdrag av regeringen utvärderat samtyckeslagen tillämpning. Utvärderingen har jämfört anmälningar, åtal och domar, före, direkt efter och fem år efter samtyckeslagens införande 2018.
– Det är väldigt naturligt att vi har en samtyckeslag. Det är det tydligaste sättet för samhället att markera att all sexuell aktivitet måste vara frivillig. Lagen har både ett juridiskt genomslag och ett viktigt signalvärde, säger Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå, till Centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet.
Fångar upp fall den var tänkt att göra
Det var tidigare i år som Brås och Stina Holmbergs rapport kunde visa att betydligt fler fall av sexuella övergrepp nu anmäls som våldtäkt och att många av dessa inte omfattades av den tidigare våldtäktslagstiftningen. Sett på året 2023 bestod en tredjedel av våldtäktsanmälningarna av vad som beskrivs som situationer där det inte funnits frivillighet, en tredjedel rörde fall där en person befunnit sig i en utsatt situation och i en tredjedel av fallen hade det förekommit våld.
– När vi tittar på anmälningar från 2022–2023 ser vi att hela ökningen av antalet anmälningar sedan 2018 handlar om så kallade ”rena ofrivillighetsfall”. Det rör sig om flera tusen anmälningar som tidigare inte räknades som våldtäkt, säger Stina Holmberg som förklarar att det ofta rör sig om unga personer som har någon form av relation där det inte har förekommit våld eller hot men där en sexuell handling inte varit frivillig.
– Det är bland anat sådana situationer som lagen är tänkt att fånga upp och resultaten av analysen bekräftar att den också gör det i praktiken, säger Stina Holmberg.
Rättsväsendet mer samstämmigt
Enligt Brå-rapporten har samtyckeslagen inburit att rättsväsendet har blivit mer samstämmigt i sin syn på vilka fall som omfattas av lagen. Dessutom har andelen åtal som leder till en fällande dom ökat från drygt 50 procent till omkring 75 procent. Stina Holmberg förklarar att det ger en fingervisning om att såväl polis som åklagare har ökad kännedom om vad som krävs för en fällande dom:
– Vi ser att åklagarna blivit bättre på att avgöra vilka fall som har en chans att leda till fällande dom. Det är en positiv utveckling, säger hon.
90 procent leder inte till åtal
Trots en ökning av andelen åtal som leder till fälland dom leder en förkrossande majoritet av anmälningarna till åtal. Omkring 90 procent av anmälningarna läggs ner utan åtal framför allt på grund av bristande bevisning liksom osäkerhet kring huruvida den utsatta har visat tillräckligt tydligt att den inte deltar frivilligt.
– Det är viktigt att komma ihåg att de flesta tjejer som anmäler inte får rättslig upprättelse. Det ställer krav på rättsväsendet att bemöta dem med respekt och omsorg, även när ärendet inte leder till åtal, säger Stina Holmberg som inte anser att lagen har inneburit en rättsosäkerhet. Detta då domstolarna får göra en bedömning av hur trovärdig en målsägande är och hur konsekvent hen har beskrivit händelsen, och i vissa fall finns det stödbevisning i form av exempelvis sms:
– Det är svåra avvägningar som domstolarna ställs inför i våldtäktsmål, men min bild är att de fällande domarna i de allra flesta fall är väl underbyggda, säger Stina Holmberg.
Samtyckeslag
Du kan läsa rapporten Samtyckeslagens tillämpning och konsekvenser. En förnyad uppföljning av 2018 års förändringar i svensk våldtäktslagstiftning på Brås hemsida.
