Att elever får betyg i tidigare ålder kan påverka den psykiska hälsan negativt, särskilt hos flickor. Enligt en ny studie från Lunds universitet finns ett samband mellan införande av tidigare betyg och ökad risk för att flickor diagnosticeras med depression och ångestsyndrom.
2012 infördes betygsreformen i Sverige som innebar att elever fick sina första betyg i årskurs sex snarare än i åttan. Generellt finns en utveckling till en ökad bedömning och betygsättning i skolan i såväl Sverige som internationellt. Samtidigt är den psykiska ohälsan hos unga, och framför allt unga flickor, ett stort problem som verkar öka.
– Så sent som i våras lades ännu ett förslag fram, där fokus ligger på mer detaljerad bedömning med fler betygssteg. Trots återkommande reformer av skolans utvärderingssystem, uppmärksammas inte konsekvenserna för ungas psykiska hälsa i tillräcklig grad, säger Anna Linder, forskare inom hälsoekonomi vid Lunds universitet.
Negativa konsekvenser
I en ny studie har hon tillsammans med kollegor analyserat data från utbildningsregistret och patientregistret. Syftet har varit att undersöka effekten av att betyg införts för elever i lägre årskurser. Sammanlagt har registerstudien omfattat 520 000 barn födda mellan 1992 och 2000. Studien har tittat på barns psykiatriska diagnoser under det år barnen började nian.
För att försöka se om det finns ett orsakssamband mellan tidigare betyg och barns psykiska ohälsa har forskarna jämfört hälsan hos barn som var födda just innan respektive just efter ett visst årsskifte – barn som alltså fick sina första betyg i olika åldrar. Dessutom kontrollerades även ålderseffekter kopplat till att vara född tidigt eller sent på året. Sammantaget kunde betygsreformens effekter på barnens psykiska hälsa mätas på ett mer tillförlitligt sätt.
– Resultaten visade att tidigare betyg, från årskurs sex i stället för från årskurs åtta, hade negativa konsekvenser för ungas psykiska hälsa. Specifikt observerades en signifikant ökad risk för depression och ångestsyndrom bland flickor, säger Anna Linder som förklarar att andelen flickor som diagnosticerades med depression eller ångestsyndrom ökade från 1,4 procent till 2,0 procent.
40-procentig relativ ökning
Även om ökningen i absoluta tal är liten innebär det en relativ ökning på ungefär 40 procent, eftersom psykiatriska diagnoser i åldersspannet är relativt ovanliga. Skälet till att flickor verkar vara särskilt känsliga för den tidigare bedömningen och betyget kan vara att de upplever högre krav på sig själva:
– Anledningen till att flickor är mer känsliga för effekterna av betyg kan vara att de upplever högre prestationspress. I tidigare studier har vi visat att när flickor får bättre betyg än vad deras faktiska prestationer visar, har det positiv effekt på deras psykiska hälsa. Det tyder på att de är mer mottagliga för denna typ av återkoppling och därmed också mer sårbara för eventuella effekter, säger Anna Linder.
Kan stärka känsla av misslyckande
Utöver en ökning av depression och ångestsyndrom kunde forskarna se ett möjligt samband mellan tidigare betyg och diagnoser med koppling till alkoholbruk. Detta gällde såväl flickor som pojkar. Samtidigt menar forskarna att detta bör tolkas försiktigt, då resultaten kan innehålla osäkerhet och ytterligare forskning krävs för att fastställa kopplingen.
Lärdomar att dra från studien redan nu är dock en förståelse för att barn kan påverkas i sitt mående av förändringar i betygssystemet. Detta bör såväl föräldrar som skolpersonal också känna till liksom vara förberedda på eftersom ett ökat fokus på prestation kan stärka känslan av misslyckande bland vissa elever.
– Vi skulle gärna vilja följa upp studien för att se om betygssystemets effekter är tillfälliga eller om det finns långsiktiga konsekvenser när det gäller psykisk hälsa. Det hade varit värdefullt att titta närmare på i vilken utsträckning barnen går vidare till högre utbildning och hur förskrivning av antidepressiva läkemedel till dem ser ut, avslutar Anna Linder.
