Allt fler kommuner väljer att göra som Jokkmokk och avböjer möten med Teresa Zetterblad som har i uppgift att koordinera arbetet med vad regeringen har beskrivit som ”frivillig återvandring”. Bland annat Kiruna avböjer med orden ”I Kiruna vet vi vad det betyder att flytta, att förlora sitt hem, att börja om.”
En lång rad kommuner har i skrivande stund följt Jokkmokks exempel med att avböja möte med den nationella samordnaren för arbetet med ”frivillig återvandring”, hit hör Gällivare, Överkalix, Skellefteå, Luleå, Östersund, Härjedalen, Berg, Bräcke, Strömsund, Ljusnarsberg, Sorsele, Håbo, Norrtälje, Degerfors, Lessebo, Arvika, Halmstad, Örebro och Lund.
I sina offentliga brev och uttalanden till samordnaren framhåller partipolitiska representanter för kommunledningarna att man eftersträvar att göra ens kommuner attraktiva för människor att vilja flytta till och skapa en framtid, samt att kommunens verksamheter drabbas direkt av minskad befolkning.
Brev till kommunerna
Det var i den 23 april som justitiedepartementet presenterade förslag om kraftigt höjt ekonomiskt bidrag vid återvandring. Senare juni tillsatte regeringen och Sverigedemokraterna en nationell samordnare vars uppdrag är att koordinera kommunernas arbete med vad regeringen beskriver som ”frivillig återvandring”. Teresa Zetterblad, som tidigare varit kommundirektör i Håbo och Degerfors, fick tjänsten och uppdraget ska slutredovisas den 4 juni 2027.
Migrationsminister Johan Forssell (M) sade följande i ett pressmeddelande:
– Personer som av olika skäl känner att de inte funnit sin plats i Sverige och längtar hem får nu bättre förutsättningar för att återvända till sitt ursprungsland. Samordnaren får bland annat i uppdrag att samordna informationsinsatser och stötta kommunerna i deras arbete.
Den 30 september skickade Zetterblad ut ett brev till Sveriges 290 kommuner med en förfrågan om möte på kommunlednings- och chefsförvaltningsnivå, där hon ämnade informera om kommittéuppdraget, diskutera förutsättningar för ”frivillig återvandring” och initiera samtal hur arbetet kan stärkas.
”Jokkmokk är VI, inte vi och dom”
Regeringens och Sverigedemokraternas återvandringskampanj fick uppmärksammat mothugg från kommunstyrelsens ordförande i Jokkmokk Roland Boman (som företräder det lokala partiet Framtid i Jokkmokks kommun, FJK). I ett svarsbrev till Zetterblad den 20 oktober inleder Boman: ”Tack men Nej Tack” och fortsätter: ”Jokkmokk är VI, inte vi och dom. Jokkmokk är VI oavsett bakgrund, födelseland eller hudfärg. Där skiljer sig Jokkmokk från regeringens människosyn”.
Han avslutar med följande: ”Därför betackar sig Jokkmokks kommun för att delta i regeringens anslag och hot mot de medmänniskor som arbetar och bidrar till utveckling och välfärd i Jokkmokks kommun.”
Bomans brev får snabb spridning på sociala medier och tycks inspirera andra kommuner att våga göra liknande ställningstaganden.
Malin Lauber (S), kommunalråd i Växjö, skriver tillsammans med Maria Garmer (V), Magnus P Wåhlin (MP) och Andreas Joäng (C), i sitt brev den 27 oktober till Zetterblad att Växjö är en kommun som vill motverka splittring och misstänksamhet och i stället främja öppenhet och sammanhållning. ”Därför kan vi inte ha möten med Regeringskansliet i frågor som gör skillnad på människor”, skriver de.
”Vet hur viktigt det är att känna sig trygg”
Sedat Arif (S), kommunalråd i Malmö med ansvar för arbetsmarknad och socialtjänst, motiverar i sitt brev skrivet på onsdagen att Malmös kommunledning avböjer möte med Zetterblad bland annat därför att arbetet med ”frivillig återvandring” riskerar att skada integrationen ”genom.att det kan uppfattas som en signal till Malmöbor att de inte är önskade i vår stad”, vilket också riskerar att påverka invånarnas förtroende till samhällets institutioner. Malmö har dessutom, understryker Arif, stora framtida utmaningar med kompetensförsörjningen, särskilt inom välfärdssektorn under kommande decennier.
Erik Pelling (S), skriver tillsammans med Tobias Smedberg (V) och Linda Eskilsson (MP), skriver i sitt svarsbrev, också på onsdagen, att Uppsala är en ”växande kommun där människor från hela världen bor, arbetar och bidrar” och poängterar att kommunens mångfald är en styrka. ”Den gör oss rikare, starkare och mer innovativa”, skriver dessa tre företrädare i kommunstyrelsen i Uppsala.
Mats Taaveniku (S), kommunstyrelsens ordförande i Kiruna, påpekar i sitt svarsbrev att det inte är arbetslöshet som problemet i kommunen, utan tvärtom ligger den stora utmaningen att främja både det lokala näringslivet och de kommunala basverksamheterna med arbetskraft och kompetenser av människor med olika bakgrunder. Därtill anlägger han ett historiskt perspektiv: ”I Kiruna vet vi vad det betyder att flytta, att förlora sitt hem, att börja om. Vi vet också hur viktigt det är att känna sig trygg, inkluderad och delaktig i samhället.”
