För att få en bild av vilka som misstänks för hbtqi-relaterade hatbrott har Brå gått igenom drygt 6 700 polisanmälningar med hatmotiv som har gjorts de senaste 16 åren. I fyra av fem anmälningar var den misstänkta en man.
Brå har gått igenom 6 700 polisanmälningar gällande brott med hatmotiv relaterat till sexuell läggning eller transfobi, från 2008–2022. Syftet är att få en bild av vilka som misstänks för sådana hatbrott. I drygt fyra av fem anmälningar var den misstänkta en man. Enligt Brå utgjorde män 83 procent av antalet misstänkta personer, och kvinnor 17 procent. Det är ungefär samma könsfördelning som gäller för samtliga brottsmisstankar under de senaste tio åren där andelen misstänkta män har utgjort mellan 77–80 procent, skriver Brå i rapporten
De tre vanligaste kategorierna av anmälningar med hatbrott gällande sexuella läggning eller transfobi som motiv rörde misshandel, olaga hot och ofredande. Vad gäller ofredande för sexuell läggning var det fler kvinnor än män som var misstänkta, 31 procent respektive 18 procent, men när det gällde misshandel och olaga hot var det något fler män än kvinnor som misstänktes. Vad gäller hatbrott med transfobiska motiv var det en jämnare fördelning sett till den misstänktas kön och ålder.
Transfobiska motiv
Vad gäller polisanmälda hatbrott med transfobiska motiv var dessa relativt få jämfört med andra hatbrott, vilket gör de svårare att jämföra misstänkta förövare uppdelat på kön eller ålder. Enligt Brå är det också sannolikt att flera av anmälningarna med transfobiska hatbrottsmotiv också överlappar med anmälningar för hatbrott på grund av sexuell läggning eftersom anmälningarna inte alltid innehåller tillräckligt med information om motivbilden.
Men i 472 polisanmälningar kunde Brå identifiera ett transfobiskt hatbrottsmotiv, och i 21 procent av dessa fanns det en eller flera personer som var skäligen misstänkta eller hade en högre misstankegrad. Sammanlagt fanns det 125 misstänkta, varav 91 var män och 34 var kvinnor. Här utgjorde män 86 procent av de misstänkta.
Allmänna platser och i hem
Fler män än kvinnor misstänktes för brott som skett på allmänna platser liksom för brott där den utsatta inte kände den misstänkte förövaren. När det gäller brottsmisstänkta kvinnor skedde brotten i högre utsträckning i digitala miljöer, eller i den utsattas hem. Brottsmisstänkta kvinnor utsatte i högre utsträckning en närstående, ofta en nuvarande eller tidigare partner.
För de äldre åldersgrupperna var det vanligare att brott skedde i den utsattas hem, för de yngsta var det vanligare med brott på allmänna platser. Bland misstänkta i åldersgruppen 15–24 år var det i de fall det fanns uppgifter om brottsplats vanligt att brottet skedde på allmän plats eller i skolmiljö, och misshandel var den vanligaste misstänkta brottskategorin här.
Misstänkta saknas i många anmälningar
Av de polisanmälningar som Brå har bedömt innehåller hatbrottsmotiv kopplat till sexuell läggning mellan 2008–2022, 6 296 stycken, finns det en person som har varit minst skäligen i 26 procent av fallen. Men i en stor majoritet av fallen har det inte alltså inte funnits någon person som varit minst skäligen misstänkt för brottet. Den kategori av hatbrott där det finns en högre andel misstänkta är misshandel, 43 procent, liksom frihets- och integritetsbrott, 39 procent. De brottskategorier som har lägst andel skäligen misstänkta personer är skadegörelse och olaga diskriminering.
Det sammanlagda antalet polisanmälningar under år 2022 där ett eller flera hatbrottsmotiv kunde identifieras var 2 695, men eftersom flera anmälningar innehöll fler än ett hatbrottsmotiv identifierade Brå totalt 2 834 hatbrott. Det vanligaste brottet var främlingsfientliga och rasistiska hatbrott som utgjorde 53 procent, därefter följde hatbrott mot religiösa grupper på 16 procent och hbtqi-relaterade hatbrott utgjorde 12 procent. 19 procent av anmälningarna hade ospecificerat hatbrottsmotiv.
Brå/hbtqi-relaterade hatbrott
Hatbrott är brott där motivet kan kopplas till fördomar gentemot exempelvis sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, liksom mot nationalitet, etnicitet, hudfärg eller trosbekännelse.
Brå har i uppgift att vartannat år publicera statistik om hatbrott, rapportserien Polisanmälda hatbrott. Utifrån polisanmälningarna har Brå identifierat olika hatbrottsmotiv.
Den statistiken följs upp med fördjupade studier kring hatbrott, och den rapport som Brå nu har publicerat är en sådan fördjupningsstudie, författad av Jon Lundgren, som är utredare på Brå.
Brå har sedan tidigare publicerat rapporter som beskriver misstänkta gärningspersoner för andra hatbrottstmotiv, vilket dock har saknats för förövare som har haft hbtqi-relaterade hatbrottsmotiv. Syftet med den nya rapporten är därför att ta fram mer information om detta och fylla en kunskapslucka.
