Vårens lokalval Finland innehöll rekordmånga valbara kvinnor och enligt finländska Kvinnoorganisationernas centralförbund – Nordens största paraplyorganisation för feminism och jämställdhet – fick den feministiska politiken ett stort genomslag. Nu vill organisationen se att feministiska vallöften blir konkret politik, skriver Armi Janhunen.
För första gången någonsin anordnades kommun- och välfärdsområdesvalen – de senare vars huvuduppgift är att ordna social- och hälsovården – samtidigt i Finland i våras. Valdeltagandet var samtidigt det lägsta på 70 år, men många kommer nog att minnas valet som historiskt med många valbara kvinnor i de båda valen. 3 856 av dem valdes till olika förtroendeposter, en ökning med 298 kvinnor jämfört med förra valet 2021.
Det finländska Kvinnoorganisationernas centralförbund och Nordens största paraplyorganisation för feminism och jämställdhet med över 70 medlemsorganisationer, skrev på sin Facebooksida dagen efter valen, att ”den feministiska politiken gick igenom”. De syftar på att de presenterade 10 feministiska och jämställdhetsmål inför valen och, att dessa undertecknades av nästan 800 kandidater.
– Jämställdhet och jämlikhet borde beaktas på ett genomgående sätt inom all politik, vare sig det är frågan om uppfostran och utbildning, social- eller hälsovård, stadsplanering eller till exempel ekonomisk politik. Vår målsättning i vårens val var, att utöka feminismen inom politiken och vi genomförde det! Ett rekordstort antal kandidater engagerade sig i våra feministiska valmål. I kommunalvalen valdes 214 av dem och i områdesvalen valdes 88 av dem. Vi fortsätter arbeta för, att den feministiska politiken inte enbart blir ett vallöfte utan är synligt på ett konkret sätt i beslutsfattandet, säger Oona Foster, påverkanschef för Kvinnoorganisationernas centralförbund till Fempers Nyheter.
Nästan 45 procent kvinnor
Enligt Kommunförbundets valanalys utgörs i genomsnitt 44,9 procent av de valda i kommunalvalen av kvinnor nu. I jämförelse med förra valet är det en ökning med 4,7 procent. Medelåldern för de valda kvinnorna är 49 år medan männens är något äldre, 53 år. Kvinnorna utgör nu mer än 50 procent i 67 kommuner. I nio kommuner utgör kvinnorna mindre än 25 procent enligt samma källa som ovan.
57,5 procent av de valda i välfärdsområdesvalen utgjordes av kvinnor. Valda kvinnor utgör dessutom en majoritet i 67 kommuner av 292. I Vänsterförbundet och Finlands Demokratiska Parti (SDP) valdes över 50 procent av de kvinnliga valkandidaterna till beslutsfattande positioner i såväl kommuner som välfärdsområden. Enligt tidigare källa hade partiet de Gröna flest kvinnliga kandidater och de valdes också mest till kommunfullmäktige, eller 79.4 procent. De gjorde således ett framgångsrikt val. Antalet kvinnor ökade mest i de Gröna, Helsingfors största parti, Vänsterförbundet samt Socialdemokraterna.
Flest kvinnor i Hailuoto
Av den valstatistik som Kommunförbundet har sammanställt framgår att flest kvinnor valdes i de större kommunerna. I Esbo utgör kvinnorna 68 procent av de förtroendevalda, men Hailuoto i norra Österbotten sticker ut ur statistiken som en kommun där 73,3 procent av de valda var kvinnor. Det är samtidigt den högsta kvinnorepresentationen i kommunerna samt det högsta procenttalet i hela landet. Jag frågade förtroendevalda Pirkko Rantasuo från Socialdemokraterna ifall Hailuto blivit mer feministiskt efter valet:
– Jag ser inte, att feminismen har ökat. Det var svårt att ställa upp med kandidater, verkligen svårt. De unga får man inte med i politiken och veteranerna åldras. Å andra sidan framgick det av samtalen, att många ville inte vara med på grund av familjeskäl, arbeten och så vidare. Även den aktuella kommunpolitiken och den dåliga ekonomin framlyftes och som orsakad av statens åtgärder. Kvinnorna var bara villigare att ställa upp som kandidater denna gång. Valförrättarna var också kvinnor, och jag anser, att det var lättare för dem, att få med sig kvinnor än män.
Minst antal kvinnor, eller endast 6,7 procent valdes in i Utsjoki kommun i Lappland.
Välfärdsområde
Enligt Wikipedia är ett välfärdsområde: ”/…/ ett offentligrättsligt samfund i Finland vars huvuduppgift är att ordna social- och hälsovården och organisera räddningsväsendet inom sitt område. Ett välfärdsområde har självstyrelse inom sitt område och är separat från kommunerna och staten. Från och med 1 januari 2023 är Finland uppdelat i 21 välfärdsområde. De bildades som en del av Social- och hälsovårdsreformen i Finland.” (Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Välfärdsområde)
