Kyrkovalet: Kvinnor röstar i hög grad för att värna demokratin

Förtidsröstningen som inleds måndagen den 8 september pågår fram till valdagen den 21 september. För att förtidsrösta måste röstkortet medtas liksom legitimation. Den som har rösträtt i kyrkovalet bör ha fått röstkort skickat till sin folkbokföringsadress.

– Alla som vill rösta ska kunna göra det. Därför har vi satsat på att det ska finns många olika tillfällen och sätt att delta i kyrkovalet, säger Nils Warmland, kyrkovalledare i ett pressmeddelande.

I kyrkovalet är man röstberättigad från 16 års ålder. Ett ökat intresse för religion bland unga hoppas Svenska kyrkan ska återspeglas i årets valdeltagande, rapporterar Sveriges radio på måndagen. Samtidigt är antalet röstberättigade i år färre än någonsin, detta då Svenska kyrkans har allt färre medlemmar. Enligt SVT Nyheter har Svenska kyrkan knappt 21 procent färre röstberättigade till årets val i jämförelse med valet 2001.

Kvinnor röstar för demokratiska rättigheter

Enligt en pressträff som Svenska kyrkan anordnade nyligen röstade 18 procent av de röstberättigade i förra valet

–  Cirka en miljon människor som röstar för att påverka svenska kyrkan, vi har sett i media och i kyrkan att fler konfirmerar sig och att det fins ett större intresse för Svenska kyrkan, inte minst bland unga under 16 år, sade Camilla Asp, generalsekreterare Svenska kyrkan, då. 

Hon förklarade att de röstberättigade anger att det viktigaste skälet att rösta i kyrkovalet är att värna demokratin och demokratiska rättigheter, vilket är samma tendenser som har uppgetts i tidigare valundersökningar.  

– Kvinnor röstar i högre grad för att värna demokratiska rättigheter, medan män i högre grad uppger intresse för politik, sade Camilla Asp som också förklarade att eftersom Svenska kyrkan har haft svårt att nå ut till unga vuxna har man i år gått ut med kampanjer och särskilt fokus på den gruppen:

– Bland annat går vi ut via Kivra till unga vuxna, liksom på Snapchat och Tiktok.

25 000 kandidater ställer upp

Årets kyrkoval är det sjunde valet sedan år 2000 då Svenska kyrkan separerades från svenska staten. Till 2025 års val är 4,7 miljoner röstberättigade, av dessa är 265 000 förstagångsväljare, som inte fick rösta i förra valet på grund av att de inte hade åldern inne. I årets val får 64 730 sextonåringar rösta.

25 000 kandidater ställer upp i valet och omkring 55 procent av de som kandiderar är kvinnor, 45 procent män. Totalt finns det 546 nomineringsgrupper att rösta på, och sammanlagt ska 13 783 platser på tre nivåer, lokal, regional och nationell, tillsättas. 

Tolv av nomineringsgrupperna har anmält listor till kyrkomötet som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Bland dessa finns bland annat Alternativ för Sverige, De Gröna i Svenska kyrkan, Vänstern i Svenska kyrkan, Arbetarepartiet – Socialdemokraterna, Öppen kyrka – en kyrka för alla och Sverigedemokrater i Svenska kyrkan. 

I en granskning av Sveriges radio avslöjade P4 att 90 av kandidaterna i kyrkovalet antingen är nyligen dömda eller misstänkta för brott. Brotten i fråga gällde bland annat grova narkotikabrott, penningtvätt, vapenbrott med koppling till kriminella nätverk, förskingring och brott kring dokumenterade sexuella övergrepp på barn, så kallade barnpornografibrott.

En nyhet för årets val är att det på nationell nivå nu finns en tröskel på två procent för att röstas in. Den som behöver hjälp eller assistans i en vallokal ska få det utan att behöva motivera varför, samtidigt ska valhemligheten behållas. 

Nytt röstkort med bank-id

På valdagen kan valresultatet följas på nationell nivå i realtid. Klockan 22.00 på söndagen beräknas ett preliminärt resultat presenteras. Det nyvalda kyrkomötet kommer senare att samlas för första gången den 19–20 november.

Den som röstar på valdagen ska bege sig till den vallokal som är angiven på röstkortet, men det är inte nödvändigt att ha med sig kortet till vallokalen, däremot måste legitimation visas upp. Den som har tappat bort sitt röstkort eller som inte har fått det hemskickat kan ladda ner ett nytt med hjälp av bank-id, som sedan skrivs ut. 

Den som inte kan ta sig till vallokalen kan rösta via bud. Då ska rösten lämnas in i ett särskilt kuvert, och två personer måste bevittna när den röstande personen skriver under med sin namnteckning. När kuvertet lämnas in ska budet kunna legitimera sig. 

För den som har rösträtt men befinner sig utomlands krävs ett brevröstningspaket som kan hämtas på en församlingsexpedition. Även här måste undertecknandet bevittnas av två personer som också ska skriva under. Brevrösten måste vara framme senast den 19 september för att räknas.