Tarja Halonen vill se kvinna som FN:s nästa generalsekretare

På Finlandiahuset i Helsingfors anordnades seminariet Women Peace and Security –  25 years learning from achievements, responding to challenges av utrikesministeriet för att uppmärksamma att det har gått 25 år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 1325 som syftar till att stärka kvinnors roll och inflytande i konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsbyggande, liksom att öka kvinnors säkerhet i konflikter. Seminariet och tillhörande panelsamtal, som hölls antingen på engelska eller finska, belyste såväl nationellt som internationellt arbete för, att säkra resolutionens måluppfyllelse i Finland och arrangerades av CMC Finland, Tane samt Martti Ahtisaari Peace Foundation i fredags. 

Huvudanförandet hölls av Tarja Halonen, Finlands första kvinnliga president 2000–2012. Halonen, en stark förespråkare för kvinnors inkludering inom fred, konflikthantering samt fred, framhöll i sitt tal, att kvinnor fortsätter att vara underrepresenterade i fredsbevarande operationer. Hon vill gärna se att en kvinna blir FN:s nästa generalsekreterare som i så fall som skulle bli den första kvinnan på posten någonsin. Nästa generalsekreterare ska utses från Karibien och Latinamerikaområdet, men Halonen nämnde inte någon tänkbar kandidat från det området.

600 miljoner kvinnor lever i väpnade konfliker

De två banbrytande finländska kvinnorna Helvi Sipilä och Elisabeth Rehn lyftes fram av Halonen. Helvi Sipilä (1915–2009) var den första kvinnan som tjänstgjorde vid Förenta Nationernas sekretariat åren 1972–1980 när 97 procent av de anställda vid FN utgjordes av män. Elisabeth Rehn (född 1935) som var Finlands och världens första försvarsminister 1990–1995 var även jämställdhetsminister åren 1991–1995. Liksom Sipilä var Rehn också undergeneralsekreterare på FN och är kanske mest känd som sändebud i Bosnien och Hercegovina åren 1998–1999.

Enligt Halonen lever 600 miljoner kvinnor i väpnade konflikter i dag och befinner sig liksom barn i en särskilt utsatt position. I Afghanistan saknar 90 procent av kvinnorna nödvändiga resurser. 1 av 3 barn föds undernärda och krigens påverkan på ekosystemen ökar kvinnornas arbetsbörda. 

Att verkställandet av resolution 1325 har mött både teoretiska och praktiska hinder framgick när Pekka Haavisto från De Gröna och Finlands utrikesminister åren 2019–2023 berättade att det ibland har varit svårt att ha kvinnliga förhandlare vid samma bord som män på grund av kulturella skillnader. Detta har krävt separata bord. Han ansåg att situationen skulle ha varit värre utan resolution 1325. 

En annan paneldeltagare definierade resolutionen som en ”in-and-out”-resolution. Diplomaten och krishanteringsveteranen Olli Nurmi som modererade den första panelen förklarar detta med att resolution 1325 verkar i två riktningar:

– Inom FN-ledd krishantering strävas efter, att få flera kvinnor till olika uppgifter. På det sättet förverkligas jämställdheten på ett bättre sätt i operationerna, men utöver det får deltagande personal med sig kunnande från fältet tillbaka till hemländernas organisationer.

Erfarenheterna visade att de deltagande kvinnornas säkerhet inte uppfylldes alla gånger. För att bryta trenden av kvinnlig underrepresentation ute på fältet bör därför deras resurser säkras, underströk framför allt Satu Raurarinta, Specialised Police Team/SGBV Team Member, UNMISS, under panelsamtalet. 

Samtidigt har det varit uppenbart att kvinnors deltagande i olika operationer medfört att kvinnor i lokalsamhällen och olika kontexter börjat kommunicera med operatören när det funnits kvinnor ute på fältet. Vidare ville man framöver se större fokus på förebyggande av konflikter liksom på att känna igen konflikthoten.

Stora utmaningar kvarstår – 61 väpnade konflikter 2024

Förra året pågick det 61 väpnade konflikter enligt rapporten Organized violence 1989–2024, and the challenges of identifying civilian victims från Uppsala Conflict Data Program (UCDP ) från i juni i år. 

Det är en historiskt hög siffra med 159 800 registrerade dödsfall på grund av organiserat våld enligt samma rapport. Kriget i Ukraina är i dag världens dödligaste konflikt enligt UCDP som registrerade 76 000 stridsrelaterade dödsfall där förra året.

− Det har blivit allt svårare att avgöra vilka som är civila och vilka som tillhör väpnade grupper, trots att informationsläget i många områden förbättrats under de senaste 15 åren. Det är särskilt utmanande i situationer där gränsen mellan civil och stridande suddas ut, eller där urskillningslöst våld såsom flygbombningar används i tätbefolkade områden, säger Therese Pettersson, senior analytiker och projektledare på Uppsala Conflict Data Program i ett pressmeddelande:

Juli 2025 var den dödligaste månaden på över två år i Ukraina enligt organisationen Rescue med 286 dödade civila. 11 miljoner människor befinner sig på flykt där enligt samma organisation som också skriver, att 2,5 millioner riskerar, att bli utsatta för könsbaserat våld. Genom de insatser som organisationen har erbjudit medan kriget pågått har 600 000 människor skyddats från våld, uppger Rescue. Majoriteten av de som flytt inom landet sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen mot Ukraina den 24 februari 2022, är kvinnor och barn. Både Amnesty International och Kvinna till Kvinna har också rapporterat om sexuella övergrepp i Ukraina.

”Långsamt folkmord” av hazarer

Natalia Bezkhlibna, koordinator för de mobila teamen vid Mediators and Dialogue Facilitators Community of Practice i Ukraina medverkade vid ett panelsamtalen som ingick i fredagens seminarium på Finlandiahuset. Det ekonomiska stödet från den svenska organisationen Kvinna till Kvinnas katastroffond har möjliggjort teamets arbete i fyra städer i västra Ukraina: Lviv, Chernivtsi, Ivano-Frankivsk och Ternopil. De erbjuder psykologsamtal, krigshantering och organisering.

Den afghanska civilbefolkningens situation togs upp specifikt av ambassadör Heli Kanerna som lyfte att 15 000 personer dödats i vad som av organisationen Genocide Watch beskrivits som ett långsamt folkmord av hazarer i Afghanistan. 

Finlands ambassad i Kabul är tillfälligt stängd och Finlands landsprogram avslutades 2024 för att inget samarbete pågår med talibanerna som tog makten med våld 2021. Finland kanaliserar därför sitt stöd via FN, andra internationella organisationer och olika frivilligorganisationer. Kanerva menade det var viktigt, att ge makten tillbaka till folket och, att digitala medier är ett sätt, att återge de afghanska kvinnornas röst. Även här torde det vara viktigt, att de mest marginaliserade rösterna med de utsattas berättelser publiceras parallellt med röster från etablissemanget. Det lyftes också att det är viktigt att skapa en dialog om kvinnors säkerhet i Afghanistan. Vidare ville man se sanktioner mot Ryssland i full skala.

Även säkerhet för Finnland efter Rysslands fullskaliga invasionskrig i Ukraina, och Finlands inträde i Nato, samt klimatförändringarna diskuterades under fredagens seminarium. En av deltagarna på den sista paneldiskussionen frågade hur Finland skulle klara av ett rysk anfall? Finlands gräns mot Ryssland är 1 300 km lång och oron har varit stor vid den. Panelen gav inget entydigt svar på frågan, men EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade tal under sitt Finlandsbesök i slutet av augusti att gränsen inte enbart var Finlands ”utan också hela Europas gräns.”