VM i friidrott i Tokyo är i full gång. I somras bekräftade internationella friidrottsförbundet World Athletics att alla som skulle tävla i damklassen var tvungna att göra ett könstest. Men forskaren som upptäckte den gen som könstestet baseras på är kritisk.
I förra veckan hade 95 procent av alla tävlande kvinnor i friidrotts-VM genomfört testet enligt World Athletics. De resterande tävlande, framför allt idrottare från Norge och Frankrike där gentester för icke-medicinska anledningar är förbjudet, kommer att kunna göra testet i Tokyo, Japan, där VM hålls den 13–21 september.
– Detta har blivit en hel idrotts svar på en princip som vi alla fundamentalt tror på, vilket är att skydda damklassen, sade World Athletics ordförande Sebastian Coe i förra veckan.
På grund av integritetsskäl är det oklart om någon av de tävlande har diskvalificerats på grund av testresultatet, skriver ABC News.
Sebastian Coe: ”Nödvändigt test”
Internationella friidrottsförbundet är den första olympiska idrotten att återinföra kromosomtest för att avgöra vem som har rätt att ställa upp i damklassen – testerna fanns tidigare men drogs in under slutet av 1990-talet. World Athletics har framhållit könstestet, som görs en gång i livet på alla som vill ställa upp i damkategorin, som icke-invasivt och säkert.
– De är nödvändiga och kommer att utföras med absolut medicinsk standard, sade Sebastian Coe när könstestet aviserades i mars i år. Sedan dröjde det fram till i somras innan förbundet bekräftade att testet skulle bli obligatoriskt till friidrotts-VM i Tokyo som inleddes i förra veckan.
Könstestet består av ett gentest som letar efter förekomsten av SRY-genen som enligt förbundet ”nästan alltid finns på den manliga y-kromosomen”. Därför har förbundet meddelat att alla vars test visar förekomst av SRY-genen kommer att förbjudas från att ställa upp i damklassen. Men forskaren Andrew Sinclair som 1990 upptäckte SRY-genen anser att World Athletics resonemang kring testet är grovt förenklat.
Sinclair anser att det är fel att använda SRY-testet för konstatera biologiskt kön eftersom testet bara säger att genen existerar, inte om den i praktiken har någon funktion. ”Det berättar inte hur SRY fungerar, om en testikel har bildats, huruvida testosteron produceras, och i så fall, om kroppen kan använda det”.
Slutade användas inför OS 2000
Andrew Sinclair förklarar att förändringar eller varianter i ”de många gener som reglerar” utvecklingen av en testikel eller äggstock kan innebära att dessa inte har en funktion. Så om en förändring i SRY-genen inte fungerar som den vanligtvis gör kan det påverka att en person aldrig utvecklar testiklar och biologiskt är en kvinna. Men personen har ändå XY-kromosomer och hindras därför att tävla i damklassen inom friidrotts-VM.
Sinclair redogör för hur könstest inför OS i Atlanta, USA, 1996 av 3 387 kvinnor visade att åtta hade positiva resultat för en Y-kromosom – men sju av dessa var resistenta mot testosteron och hade därför ingen fördel av det. Det var en anledning till att Andrew Sinclair tillsammans med andra experter förmådde Internationella olympiska kommittén (IOK) att inte använda sig av SRY-gentestet för att bedöma kön inför OS i Sydney år 2000.
”Förvånande” att det återinförs
”Det är därför väldigt förvånande att det 25 år senare finns en missriktad ansträngning att återinföra det här testet”, skriver Andrew Sinclair och sammanfattar att han anser att testet inte borde användas för att exkludera kvinnliga idrottare från tävling i damklassen.
Många friidrottare inom damklassen har sagt sig vara positiva till testet, men kritik finns också. Bland annat har den tidigare friidrottaren Madeline Pape från Australien, som nu studerar genuspolitik inom idrotten sagt att ”sporten är glömsk”.
– Vi är tillbaka där vi använder en föråldrad teknologi för att avgöra behörighet i damklassen.
