Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att fortsätta arbetet med nya läro- och kursplaner i skolan. Bland förändringarna som har föreslagits är att ta bort stycket om ”sexualitet, samtycke och relationer” ur ”skolans uppdrag” med motiveringen att det räcker att det hanteras i kursplanerna. RFSU kritiserar förslaget.
I mitten av september gav regeringen Skolverket i uppdrag att gå vidare med det förslag till nya läro- och kursplaner som ingår i betänkandet av Läroplansutredningen, Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande, som blev klart i februari i år.
En förändring som Läroplansutredningen föreslår är att stryka stycket om sexualitet, samtycke och relationer ur den första delen av läroplanen – skolans värdegrund och uppdrag – och att detta istället endast ska regleras i kursplanerna för samhällskunskap, historia, svenska, biologi och hem- och konsumentkunskap.
Förslaget har kritiserats hårt i remissyttranden av bland annat RFSU, Bris och Jämställdhetsmyndigheten som menar att förändringen riskerar att kraftigt urholka sexualundervisningen:
– Att banta ner sexualundervisningen är helt fel väg att gå. Sexualitet, samtycke och relationer handlar om hela skolmiljön och påverkar elevernas trygghet och lärande. Vi kan inte låta sexualundervisningen begränsas till ett uppdrag för enstaka lärare i ett fåtal ämnen, säger RFSU:s förbundsordförande Lina Fridén.
Självklart med rektorsansvar
RFSU menar att Läroplansutredningens förslag om förändring av sexualundervisningen innebär att antalet kursplaner för ämnen där sexualitet, samtycke och relationer kommer att ingå kommer att minska i antal, att rektorn inte längre kommer ha ett uttalat ansvar för ämnet och att sexualitet, samtycke och relationer kommer att minska i betydelse för hela skolmiljön, och därmed minska skolans jämställdhetsarbete.
– Sexualundervisning ökar jämställdheten, stärker ungas sexuella hälsa och ger kunskap om samtycke och gränser. Därför måste det finnas kvar både i läroplanens centrala delar och i kursplanerna. Självklart ska det också fortsätta vara rektors uttalade ansvar, säger Lina Fridén.
Stycket om sexualitet, samtycke och relationer skrevs in i läroplanen 2022 och ersatte då tidigare skrivning om kunskapsområdet som under en längre tid hetat sex och samlevnad. Förändringen som infördes 2022 var bland annat en konsekvens av #metoo-rörelsen och att det hade upptäckts brister i den tidigare sexualundervisningen.
Om förslaget från Läroplansutredningen går igenom tas ansvaret för undervisningen bort från rektorns ansvar och blir istället enskilda lärares ansvar. Sedan 2022 har också skrivningar om sexualundervisningen funnits med i alla tre delar av läroplanen, det vill säga i skolans värdegrund och uppdrag, i övergripande mål och riktlinjer för utbildningen, och i kursplaner för skolans ämnen.
Jämställdhetsmyndigheten avstyrker
Jämställdhetsmyndigheten har i sitt remissvar avstyrkt förslaget med motiveringen att förändringarna skulle riskera att försvaga skolans helhetsansvar för frågor om sexualitet, samtycke och relationer, samt hedersrelaterat våld och förtryck.
Detta eftersom Jämställdhetsmyndigheten menar att när ämne bara existerar i enskilda kursplaner och inte längre ingår i skolans uppdrag kan det leda till att det bara ses som faktakunskap som ska examineras och inte som ”grundläggande värderingsfrågor” och att förslagen kan få konsekvenser inte bara för jämställdhetsarbetet i skolan utan även i samhället i stort.
Jämställdhetsmyndigheten hänvisar bland annat till att regeringen tidigare i sitt åtgärdsprogram åren 2024–2026 för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel och kvinnor skrivit att skolans våldsförebyggande arbete har varit ”en landvinning” med hänvisning till de”förstärkta skrivningar om sexualitet, samtycke och relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck började tillämpas i läroplanerna” 2022.
DO: Sexualundervisningen bör stärkas
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har också avstyrkt förändringen som Läroplansutredningen föreslår angående sexualundervisningens roll i skolans uppdrag. I remissvaret betonar DO att undersökningar snarare tyder på att sexualundervisningen behöver stärkas och att diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier är vanlig förekommande i skolan, samt att 60 procent av alla anmälningar om sexuella trakasserier inom utbildningsområdet rör grundskolan.
Dessutom får DO in anmälningar om diskriminering som rör kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck. DO skriver att den föreslagna förändringen riskerar att ”urholka kunskaperna om och förståelsen för kön, sexuell läggning och könsidentitet”. Enligt DO innebär det också en ökad risk för diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier i skolan.
Ämnets ställning försvagas
Även forskare har kritiserat förändringen. Karin Gunnarsson, docent i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, har betonat att förändringen som infördes 2022 syftade till bredda kunskapsområdet och integrera det i skolans värdegrund.
Hon säger i en artikel i Dagens Nyheter att sexualundervisningen riskerar att tappa resurser och att en konsekvens kan bli att ämnets ställning försvagas om det inte längre kommer att ha en utskriven förankring i skolans värdegrundsuppdrag.
– Forskning visar att om en fråga ska få resurser och legitimitet krävs det att den är tydligt formulerad i skolans styrdokument. Att ta bort formuleringarna från skolans övergripande värdegrundsuppdrag är en drastisk förändring som minskar möjligheterna att återkommande och systematiskt arbeta med dessa frågor, säger Karin Gunnarsson till DN.
89 000 vill stoppa förändringen
I våras drog RFSU igång en kampanj för att stoppa förändringen av sexualundervisningen, som hittills har fått 89 000 underskrifter. Enligt RFSU har regeringsföreträdare inte motiverat på vilket sätt förändringarna i sexualundervisningen skulle innebära en lösning för ”skolans problem”. RFSU understryker att de är långt ifrån ensamma i sin kritik och att 39 av remissvaren till Läroplansutredningen har varit negativa till de föreslagna förändringarna.
– Att ignorera remissvaren är allvarligt. Vi uppmanar regeringen att lyssna på kritiken och ta ansvar för elevernas rätt till kunskap om sexualitet, samtycke och relationer. Det enda rätta är att tänka om och i stället förtydliga hur frågorna ska genomsyra hela skolmiljön även framöver, säger Lina Fridén.
