Bolivia tillåter inte längre några undantag i förbudet mot barnäktenskap. Fram tills nyligen har det varit möjligt att få tillstånd för giftermål från 16 års ålder. Nu kommer man tidigast kunna gifta sig från 18 år, efter att senator Virginia Velasco Condoris lagförslag antagits.
Bolivia är ett i raden av länder i Latinamerika att lagstifta om att äktenskap bara kan tillåtas från 18 års ålder. Därmed tar man bort ett undantag där det varit möjligt att gifta sig vid 16 års ålder, något som kvinnorätts- och människorättsorganisationer i landet har drivit länge för skydda flickor från våld, skriver Equality Now. Bland dessa grupper finns Comunidad de Derechos Humanos och Ipas Bolivia. Lagen lades fram av senator Virginia Velasco Condori.
– Vi kan inte tillåta att våra flickor drabbas av våld, psykiskt våld, femicid, sade Virginia Velasco Condori när lagförslaget lades fram tidigare i år.
Fattigdom ofta orsak
Hon berättade i måndags i en artikel i El País att vägen hit har varit komplex, och att lagförslaget ifrågasatts under debatter i parlamentet.
”Det fanns röster som försökte stoppa denna utveckling. Vissa frågade: ’Tänk om tonåringen är gravid? Borde hon inte gifta sig med sitt barns far för att inte bli övergiven?’ Andra insisterade på att ’de borde bestämma’, som om en 16-åring fritt kunde fatta ett så definitivt och ojämställt beslut. Det fanns till och med de som försvarade ’traditionen’ att gifta bort tonåringar i vissa lokalsamhällen.”
Hon berättar att hon själv kommer från en plats där det har varit vanligt att 14–15-åriga flickor gifts bort med mycket äldre män, och att det ofta är fattigdom som ligger bakom en familjs beslut att gifta bort en minderårig dotter.
Hon skriver också att åklagarmyndigheten under förra året registrerade sju femicid på minderåriga : ”Det är därför denna lag var nödvändig, eftersom ingen tonåring ska belastas med ett öde de inte valt. Dessa upplevelser sätter sina spår. Och de var en del av det som fick mig, som lagstiftare, att lägga fram detta lagförslag.”, skriver hon i El País-artikeln.
Bruten skolgång
Barnäktenskap utsätter barn för risker för både fattigdom och våld i olika former, sexuellt våld och våld i nära relation och femicid, liksom risk för tonårsgraviditet och att flickor inte får fullfölja sin skolgång. Barnäktenskap drabbar särskilt barn och unga i ursprungsbefolkningen och på landsbygden. Och det är framför allt flickor som drabbas.
Mellan 2014–2023 registrerades 5 169 barnäktenskap i Bolivia och mer än 90 procent av dessa var fall där flickan var 16 eller 17 år, som ofta giftes bort med en partner som var två eller tre gånger så gamla som de själva. Enligt bolivianska myndigheter bodde 65 procent av de barn som giftes bort på landsbygden.
I sin artikel skriver Virginia Velasco Condoris också att den nya lagen kan ge flickor på landsbygden hopp, flickor som ofta aldrig har fått sexualundervisning och inte känner till sina rättigheter. ”För dem är denna lag en möjlighet att studera, att växa, att bestämma när och med vem de ska bilda familj, om de så önskar.”
Brott mot mänskliga rättigheter
Enligt Belém do Pará-avtalet – som 1994 blev det första internationella juridisk bindande avtalet förbjuda alla former av våld mot – utgör barnäktenskap ett allvarligt brott mot mänskliga rättigheter. Avtalet, som Bolivia var första stat att skriva under kräver att länder förhindrar alla former av våld och diskriminering mot kvinnor och flickor.
Enligt Plan International är den nya lagen en stor framgång:
– Den här förändringen är ett enormt steg framåt för flickor och unga i Bolivia, säger Carmen Elena Alemán, Plan Internationals regionala chef för Latinamerika och Karibien.
Hon betonar dock att det inte räcker att bara ändra lagen, och att det nu krävs flera åtgärders för att stärka flickors rättigheter i landet och se till att de får tillgång till hälso- och sjukvård, rättvisa och verkliga möjligheter för sin framtid. Hon lyfter också de flickor som redan har gifts bort:
– Vi får inte glömma de flickor som redan är gifta eller lever med en partner. De behöver stöd för att få sina rättigheter, den samhällsservice de förtjänar, och röra sig framåt fria från våld och svårigheter, säger Carmen Elena Alemán.
