Protest mot att Lettland drar sig ur Istanbulkonventionen

Det var i torsdags i förra veckan som Lettlands parlament, Saeima, efter många timmars debatt, röstade för att landet ska träda ut ur Istanbulkonventionen som är Europarådets konvention om att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet. Det gör Lettland till det första landet i EU som formellt lämnar konventionen. 

Amnesty International menar att det lettiska parlamentets beslut är alarmerande, och ett svårt bakslag för Lettlands kvinnor, flickor och alla som riskerar att utsättas för våld i nära relationer.

– Det sänder ett hänsynslöst och farligt budskap till förövare att de kan döda kvinnor och flickor utan att ställas till svars, säger Amnesty Internationals Monica Costa Riba, senior kampanjledare för kvinnors rättigheter som uppmanar Lettlands president att inte underteckna förslaget och på så sätt förhindra att den träder i kraft.

Öppet brev kräver att presidenten agerar

President Edgars Rinkēvičs har kommenterat på sin officiella hemsida och på sociala medier att han kommer att ta ställning till parlamentet beslut, men har inte sagt om han känner till det eller hur lång tid det kommer att ta.

I Lettland har också organisationen Marta Centre som hjälper utsatta för våld i nära relationer tillsammans med andra organisationer skrivit ett öppet brev till presidenten med en uppmaning om att han ska hänvisa beslutet tillbaka till parlamentet på nytt. 

Det öppna brevet menar bland annat att lagförslaget antogs för snabbt och att ingen bredare diskussionen kring förslaget med allmänheten, eller med experter och andra relevanta aktörer, hanns med innan förra veckans omröstning.

Marta Centre uppger att brevet på kort tid samlat 2 000 undertecknare, bland andra Velta Čebotarenoka, tidigare medlem av landets högsta domstol, och skådespelaren Ilze Ķuzule-Skrastiņa, rapporterar Latvian Public Media.

Bakslag för kvinnors rätt

I Sverige ser Jämställdhetsmyndigheten det lettiska beslutat som ett allvarligt bakslag, inte bara för kvinnor och flickor i Lettland utan i hela Europa. 

– Det här är ett bakslag för kvinnors och flickors rättigheter i Europa. Istanbulkonventionen är det mest kraftfulla internationella verktyget vi har för att skydda kvinnor och flickor från våld, säger Katarina Björkgren, avdelningschef på Jämställdhetsmyndigheten på myndighetens hemsida på måndagen. 

Kritik kommer även från grannlandet Estlands premiärminister Kristen Michal som beklagar vad han beskriver som politiska krafter för ”vilka kvinnors rättigheter och säkerhet inte har något värde”, rapporterar Estlands statliga public service-mediebolag ERR. Michal betonar att Istanbulkonventionen är ett nödvändigt verktyg för att förebygga våld i nära relationer, och menar att påhittade uppgifter har använts av motståndarna av konventionen. 

– Nonsens och påhitt används för att misskreditera [Europarådets] konvention för att förhindra och bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Högljudd falsk retorik för att dränka de röster som tystats av personliga erfarenheter, säger han, rapporterar ERR.

Istanbulkonventionen som antogs 2011 och trädde i kraft 2014 är det första juridiskt bindande regionala instrumentet om våld mot kvinnor i Europa och syftar till att skydda kvinnor och flickor mot alla former av våld liksom att förebygga, lagföra och avskaffa våld mot kvinnor och våld i hemmet. Konventionen har bara varit lag i Lettland sedan 2024, efter att den ratificerades året innan. 

Motstånd mot genusbegrepp

Motståndet mot Istanbulkonventionen har vuxit i Lettland under flera år. Motståndet riktas framför allt mot begreppet genus som anses hota traditionella familjevärderingar, trots att Europarådet har förklarat att konventionen inte kräver att medlemsländer ändrar nationella definitioner av kön eller familj.

Lagen har drivits av oppositionen tillsammans med en av regeringens koalitionspartner som röstade emot premiärminister Evika Silina, och man nådde därmed 56 röster av 100.

– Det här kommer inte att påverka våld i nära relationer på något sätt. Skydd mot våld i nära relationer fanns i den lettiska lagen även innan Istanbulkonventionen, säger Gunars Gutris, som är parlamentsledamot från the Greens and Farmers Union som röstade med oppositionen för att Lettland ska lämna konventionen, rapporterar Reuters i förra veckan.

Mot jämställdhet och hbtqi-rättigheter

Jämställdhetsmyndigheten känner igen argumentationen från andra länder, men menar att den är missriktad. 

– Den här typen av argument har använts i flera länder, ofta som ett sätt att ifrågasätta både jämställdhetsarbete och hbtqi-rättigheter. Men konventionen handlar inte om ideologi, den handlar om att skydda kvinnor, barn och särskilt utsatta från våld, säger Katarina Björkgren som understryker att Lettlands uttåg ur konventionen utgör ett politiskt ställningstagande.

– Det signalerar att frågan om kvinnors och flickors rätt till trygghet inte längre prioriteras, säger Katarina Björkgren.