Ylva Emel Karlsson kan prisas för översättning av Stone Butch Blues

På lördag är det dags för Prisma Litteraturpris att delas ut för tredje året i rad. Priset syftar till att lyfta queera röster och queera erfarenheter och det delas ut i sex olika kategorier. 22 verk är nominerade och i kategorin Årets översättning är Ylva Emel Karlssons översättning av Stone Butch Blues, skriven av Leslie Feinberg 1993, nominerad. Hon förklarar att processen varit tidskrävande, och att hon inte har varit ensam. 

– Det är en bok som i grunden handlar om att göra kollektivitet och även om det är jag som är översättare så har det varit en process som har varit otroligt beroende av rörelsen och kollektivet, förklarar hon och berättar också att nomineringen för just det här priset har en extra stor betydelse eftersom hon vet hur vilket arbete som ligger bakom nomineringarna och arbetet i Prisma Litteraturpris jurygrupper.

–Det känns så himla fint att det finns ett sådant här pris som så många människor är involverade i. Det är inte en liten jury av någon slags elit utan det är oerhört mycket människor som tillsammans skapar det här priset, det är litteraturintresserade som är allt ifrån ivriga läsare, bibliotekarier på skolor, poeter, alla möjliga personer. Så det känns verkligen som att det är ett pris från folk och från rörelsen, säger Ylva Emel Karlsson, som tidigare suttit i en av jurygrupperna, när vi talas vid en oktobereftermiddag via länk. 

Handlar om liv och vår överlevnad

Att bli nominerad för sin översättning, och att bli nominerad för översättningen av just den här boken är viktigt av flera skäl förklarar Ylva Emil Karlsson.

– Det ena är att queera som läser den här boken tycker att översättningen jag har gjort fungerar utifrån de queera teman och det queera språk som finns i boken.

– Det andra är att priset försöker marknadsföra och synliggöra queer litteratur, och det arbete som görs av queera författare, serieskapare och översättare. Det är viktigt eftersom den queera litteraturscenen är kopplad till rörelsen för hbtqia-rättigheter och queera rättigheter. Den är kopplad till våra liv och vår överlevnad.

Dessutom förklarar Ylva Emel Karlsson att nomineringen spelar roll när det rör ett verk som är utgivet på ett litet förlag som Dockhaveri förlag som har gett den svenska översättningen, där alla jobbar ideellt. Och när det saknas pengar betyder det ännu mer att få uppmärksamhet eftersom det i sin tur leder till att fler människor nås av boken.

”Feinberg måste finnas på svenska”

Ylva Emel Karlssons översättning av Stone Butch Blues innebär att boken för första gången finns på svenska. Boken har beskrivits som en banbrytande klassiker, och följer huvudpersonen Jess Goldberg vars liv formas redan från tidig barndom av frågan kring kön: Är du kille eller tjej?

– Det handlar om Jess egen upplevelse av kön, kropp och könsuttryck, och om att utvecklas själsligt, existentiellt och materiellt i relation till det den upplever. Det är en väldigt komplex bild av vad en transidentitet kan vara och är. Och alla människors identiteter oavsett kön och könsuttryck. Men förutom det är Jess vit, judisk och arbetarklass som också blir kär i tjejer.

Vill du berätta lite om hur du själv kom i kontakt med boken och vad den har betytt för dig?

– Jag läste den här boken första gången när jag var en ung anarkafeminist och aktivist, och den var viktig för min egen upplevelse av kön och klass och mitt eget sätt att se på och erfara världen, vård, omsorg och gemenskap. Jag tycker att alla de här sakerna finns porträtterade i den här boken och jag upplevde att det var en bok som var komplex och ärlig kring hur saker är, och hur svårt och livsviktigt det är för oss att vara i gemenskap. För mig har det varit en jätteviktig bok i hela mitt vuxna liv. 

– För några år sedan kände jag att boken och Leslie Feinberg måste finnas på svenska, för den svenska debatten om kön ur ett marxistiskt perspektiv lämnade en del övrigt att önska. Det är ett historiskt dokument som talar till vår samtid. 

Rör sig mellan olika identiteter

Stone Butch i bokens titel syftar väldigt förenklat på att Jess Goldberg identifierar sig, åtminstone periodvis som lesbisk med maskulint uttryck, och där stone – sten – syftar på en lesbisk som inte vill bli berörd under sex. Stone, som det karaktäriseras i boken, har dock en vidare betydelse eftersom boken beskriver hur en person formas av det våld man utsätts för, som kan leda till att starka murar som skydd mot världen byggs upp: 

– Stone är inte något som är förbehållet butchar utan befolkar även andra queera zoner, varav många är sexarbetare, flera av dem berättar om sina upplevelser om att arbeta som sexarbetare  och att man måste vara som stone, eller något som liknar det. 

Och, säger Ylva Emel Karlsson, Jess Goldberg, liksom författaren Leslie Feinberg rör sig, mellan olika identiteter under sitt liv. 

– Jess använder flera olika pronomen genom boken. Jess är inte en person som förhandlar, i början säger andra ”hon” men sedan transitionerar Jess och lever som man under många år, slutar sedan på hormoner men landar i att ”jag är vare sig man eller kvinna”. 

– Leslie Feinbergs eget liv liknar Jess liv men skiljer sig på många sätt, hen identifierade sig som butch, lesbisk och transperson och använde pronomen som zie/zey men också att pronomen är relationellt och beroende på situation, att ”om folk tolkar mig som man, kan det vara en queer poäng att säga hon, i andra sammanhang kan det vara att säga han”, men det är situationsbundet. 

– Jess existentiella fråga handlar mycket om den fråga som påtvingats sedan födseln, den försöker svara på den, kommer fram till i slutet av boken att det går att vägra att svara och vila i det, och att hitta andra personer som speglar det, förklarar Ylva Emel Karlsson.

Queert och intersektionellt ramverk

Leslie Feinberg var en aktivist som blev journalist och därefter rörde sig till det skönlitterära skrivandet. Ylva Emel Karlsson beskriver Stone Butch Blues som en aktivistiskt skriven bok som också utgör ett teoretiskt ramverk kring queer och intersektionalitet:

– Feinberg är ju pionjär inom queerteori för att hen har skrivit den här boken och andra böcker som bespråkligar de här frågorna både från ett litterärt och fackligt perspektiv. Och det störiga är väl att den här intersektionella analysen eller queer-analysen som många marxister och anarkister genom sin aktivism har stakat fram sedan sugs upp av en akademi, och sedan blir kapat av nyliberalism. Och det är sorgligt när ett högljutt fåtal av dagens marxister inte förstår att den här intersektionalismen eller transaktivismen har en historisk hemvist hos dem.

Varför tror du boken fortsätter att vara så aktuell?

– Delvis på grund av den fruktansvärda utvecklingen, i USA specifikt, där queerpersoners och framför allt transpersoners liv begränsas i enormt eskalerande takt, där folk inte har rätt till vård, eller sina id-kort och då inte kan röra sig fritt. Och det är just alla de här sakerna som den här boken tar upp, hur det är att leva med ett könsuttryck som inte stämmer med könet på ens körkort, säger Ylva Emel Karlsson och fortsätter förklara hur det begränsar ens liv:

– Kan man köra bil, eller sin motorcykel. Kan man lämna landet, söka vård? Vad händer när man inte kan det? Vad händer med ens liv? Hur begränsas man ekonomiskt och socialt, och vad får det för materiella konsekvenser?

Materiella villkor som dikterar livslängd och status

Ylva Emel Karlsson menar att bokens huvudperson Jess Goldberg har ett komplext förhållande till sitt kön, senare också lever som man och känner en glädje i transitioneringen som hormoner och top-kirurgi erbjuder. Men förändringen skapar samtidigt en ny oro – rädslan för att bli upptäckt tvingar Goldberg att isolera sig och kapa sociala band, och förhindrar kontakt med vården eller andra samhällsinstitutioner, skapar en känsla om att ständigt vara tvungen att vara på sin vakt på arbetsplatsen, och som också förhindrar Goldbergs fackliga aktivitet. 

– Vilket ju leder till att Jess lever extremt isolerad och är extremt ensam i stora delar av boken. Det här är materiella villkor som personer levt under och fortsatt lever under. Som dikterar ens livslängd och ekonomiska status. När man blir sjuk så kan man inte gå till sjukhuset för man har ”fel kön” och riskerar våld och vanvård, säger Ylva Emel Karlsson som pekar på att bokens stora kvaliteter ligger i att den är ett historiskt dokument från en tid och en rörelse.

– Den är skriven inifrån en erfarenhet, en queer arbetarklasserfarenhet och i solidaritet med en massa ännu mer utsatta positioner. Den riktar sig dit, den kommer därifrån och den förklarar sig inte för en annan publik eller försöker ställa sig in. Det är en styrka som gör att den är så betydelsefull för många. Det är en bok som är skriven av och för oss.