Lettlands beslut att lämna Istanbulkonventionen omprövas

Förra veckan meddelade Lettlands president Edgars Rinkēvičs att han inte godkände det lagförslag som parlamentet röstade igenom för ett par veckor sedan om att landet skulle lämna Istanbulkonventionen – Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet. Konventionen är det första juridiskt bindande avtalet om våld mot kvinnor i Europa och om Lettlands parlament nästa år röstar för att lämna avtalet på nytt nästa år blir landet det första i EU att lämna konventionen. 

President Edgars Rinkēvičs har i ett brev till parlamentets talman motiverat sitt beslut att inte godkänna lagen med att det skulle utgöra ett farligt prejudikat, riskera att skada landets trovärdighet och dess åtagande av internationella förpliktelser inom det europeiska juridiska ramverket eftersom Istanbulkonventionen även har ratificerats av EU. Även om parlamentet, Saeima, har rätt att besluta om Lettland ska vara kvar i en internationell överenskommelse eller ej menar presidenten att ”det nödvändiga förberedande arbetet inte har genomförts för att ett sådant tillbakadragande ska vara tillräckligt rättfärdigat”, rapporterar sajten EU News. 

Försvagar skydd för våldsutsatta

Presidenten anser att innan ett nationellt lagförslag om arbetet mot våld mot kvinnor och mot våld i nära relationer antagits kan ett utträde ur Istanbulkonventionen – som EU ratificerade för två sedan – skulle skapa ett rättsligt vakuum, liksom försvaga skydd för våldsutsatta. Därför föreslog presidenten att parlamentet efter nästa års val som ska hållas innan oktober 2026 ska ta ställning till lagförslaget på nytt. Blir det ett ny ja då har presidenten ingen möjlighet att stoppa lagen, utan att riskera sitt eget presidentskap. 

Så sent som i mars 2024 kom Lettlands författningsdomstol fram till att Istanbulkonventionen inte stod i motsättning med landets konstitution. Detta på en förfrågan från det lettiska parlamentet 2023 huruvida skrivningar om genus i Istanbulkonventionen är förenliga med landets författning. Frågan gällde bland annat  artikel 14 i Istanbulkonventionen som behandlar stereotypa roller inom utbildning och som föreskriver att ”Parterna ska, när det är lämpligt, vidta nödvändiga åtgärder för att utbildningsmaterial om till exempel jämställdhet mellan kvinnor och män, icke-stereotypa könsroller”. 

Protester mot utträdet i Vilnius

Trots att författningsdomstolen menade att Istanbulkonventionen var förenlig med Lettlands konstitution var det med argumentet att avtalet introducerar en definition om genus som något som är socialt konstruerat som fick oppositionen att driva att Lettland skulle lämna konventionen. Argumentationen från ultrakonservativa som föregick omröstningen handlade om påståenden om att konventionen främjar så kallad ”genusideologi” samt en annan syn på könsidentitet och sexuell läggning och underminerar familjen. Oppositionen, som också fick med sig ett av tre styrande koalitionspartier, the Greens and Farmers Union (ZZS), har också ansett att landets nationella lagstiftning mot våld i nära relationer är tillräcklig.

Med 56 röster av 100 möjliga gick lagförslaget igenom den 30 oktober, ett bakslag för premiärminister Evika Silina. Efter omröstningen talade hon till demonstranter som hade samlats utanför parlamentet för att kräva att landet förblir kvar i Istanbulkonventionen.  

– Vi kommer inte att ge upp, vi kommer att kämpa så att våldet inte vinner, sade hon, rapporterar BBC.

Omröstningen utlöste också protester i grannländerna. I fredags demonstrerade ett 70-tal personer utanför det lettiska parlamentet i Litauens huvudstad Vilnius, en protest som arrangerades av the Centre for Equality Advancement och trumgruppen Rhythms of Resistance.

– Vi är djup oroade över att Lettlands parlament har röstat för att dra sig ur Istanbulkonventionen som syftar till att bekämpa våld mot kvinnor, säger Lėja Kalvelytė från Rhythms of Resistance, till det litauiska public service-bolaget LRT. 

– Eftersom Litauen ännu inte har ratificerat konventionen heller är det väldigt viktigt att man inte backar ytterligare i regionen vad gäller kampen för kvinnors rättigheter, fortsätter Lėja Kalvelytė.

Vilana Pilinkaitė-Sotirovič som är en av Centre for Equality Advancements experter säger till LRT att lettiska människorättsgrupper länge har kämpat för Istanbulkonventionens ratificerande.

– Det var en stor framgång och något att fira. Nu pågår en backlash, där ett enda beslut kan tvinga tillbaka kvinnors säkerhet utan större betänkande, vilket visar hur skör demokratin faktiskt är, säger Vilana Pilinkaitė-Sotirovič.

”Lettiska kvinnor inte ensamma”

Både Vilana Pilinkaitė-Sotirovič och Lėja Kalvelytė tror att frågan om Istanbulkonventionens vara eller icke vara kommer att användas som ett slagträ i grannlandets kommande valkampanj. 

– Det kommer att användas som ett politiskt argument och som ett tema i debatter där kvinnor ofta kommer att talas om som om de inte finns i rummet, och mer uppmärksamhet kommer att ges till vad män, höger- och populistiska politiker tycker, säger Kalvelytė, till LRT och fortsätter: 

– Det är viktigt att tala om det här nu, för att visa att lettiska kvinnor inte är ensamma i den här kampen. Både nu och ett år från nu när frågan kommer upp igen kommer vi att stå med dem och stötta deras kamp för rättigheter.

Lettlands ambassadör i Vilnius, Solveiga Silkalna, tackade demonstranterna för deras stöd. 

– Vi ser vad våra grannar tycker och gör, och vi är tacksamma för deras intresse och oro. Lettlands regeringen är övertygad om att förbli en del av Istanbulkonventionen, och vi får se hur situationen utvecklar sig ett år från nu. Men vi förstår verkligen vikten, särskilt i dessa tider, att upprätthålla europeiska värderingar och att lösa alla frågor demokratiskt, säger Solveiga Silkalna till LRT.