Värna civilsamhället – värna flickors och kvinnors rättigheter

Civilsamhällets roll som arena för kunskapsutbyte, dialog, påverkan och att mötas utifrån personers olika förutsättningar, är en viktig del i demokratin. Civilsamhället är även den kraft som ofta fångar upp individer när insatser finansierade av kommun, region eller stat inte räcker till. Och folkbildningen, som är en viktig del av civilsamhället, ger personer möjligheter att mötas och utvecklas utifrån egna önskemål och förutsättningar. Det är alltså av största vikt att politiken satsar på civilsamhället.

Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol och narkotikafrågor, KSAN, är en paraplyorganisation som arbetar för flickors och kvinnors jämlika hälsa. Vi driver två projekt i Valsta, ett område med vissa socioekonomiska utmaningar. Det ena projektet, ”Ta Plats Valsta” syftar till att ge tjejer och kvinnor chans att påverka, kliva fram och prova rollen som ledare och att öva sig i att hantera konflikter. Det andra projektet är”Gränslös kommunikation – kreativa perspektiv på demokrati, identitet och tillhörighet” .

Att möta de kloka deltagarna är en ynnest. Några har nyligen kommit till Sverige, några har bott här i flera år. Gemensamt för alla är viljan att lära nytt, att utvecklas, att bidra till ett medmänskligt samhälle och få ett breddat nätverk. Efter ledarutbildningen leder tjejerna studiecirklar för jämnåriga där de samtalar om vänskap, mål och drömmar, trakasserier och sociala mediers inverkan. De bjuds in till nätverksträffar med politiker och tjänstepersoner från kommunen, representanter från näringsliv och aktörer från civilsamhället. Det blir en direkt kontaktväg för påverkan. Den bryggan hade inte varit möjlig utan oss i civilsamhället.

Civilsamhället har en unik roll

Vi behöver värna att civilsamhället som är skiljt från stat och marknad är en arena där gemensamma intressen är det som människor samlas omkring. Sektorerna behöver dock samverka och civilsamhället fyller en roll som de andra sektorerna inte gör. 

Vad har då deltagarna lärt sig under våra ledarutbildningar och studiecirklar? Här följer några citat från tjejer mellan 14 och 24 år: ”Jag lärde mig hur man kan lösa konflikter, leda och sist men inte minst lärde mig nya ord på svenska som jag inte hörde någon annanstans och vågade prata” sade Maryam som inte bott i Sverige så länge.

Sabah, som gick studiecirkel ledd av en annan tjej sade: ”En sak som betydde mycket för mig var att jag inte blev dömd och att det kändes bekvämt att prata med tjejerna i gruppen.” ”Jag har lärt mig att kunna vara mig själv” sadee Gege vid ledarutbildningen. Annika sade: ”Att våga lita på mig själv. Våga se mig som kompetent person, någon som har bra saker att säga.”

Dessa citat visar på att civilsamhällets roll i att stärka självkänsla och vänskapsband är viktig, där människor får träffas under avslappnade former och samtala om ämnen som engagerar. Det var uppskattat att få sitta avskilt i en mysig lokal med pizza och filtar och få lära känna nya personer eller komma närmare de man redan känner.

Drabbar personer med psykisk ohälsa

Om vi tittar på neddragningar inom civilsamhället, så uppger Folkbildningsrådet att anslagen till folkbildningen minskade med ca 250 miljoner under 2024 och kommer att minska med 350 miljoner under 2025 och ytterligare 500 miljoner under 2026. Detta drabbar studieförbund och alla som samverkar med dem samt folkhögskolor mycket hårt. Vad händer med arenorna för demokrati och kunskapsutbyte när förutsättningar för möten och samtal så radikalt förändras?

Vid webbinariet ”Rätten till psykisk hälsa” anordnat av #Vimåsteprata (en demokratisatsning inom folkbildningen) i våras berättade Hannes Lundkvist, rektor för Mimi folkhögskola om hur skolans deltagare utgörs av personer med erfarenheter av psykisk ohälsa av olika slag. Personalen är fortbildad i psykisk hälsa och arbetar kontinuerligt med att utveckla metoder för att skapa en studiemiljö som är anpassad efter målgruppen. Detta säger mycket om vilken viktig roll som folkbildningen tillika civilsamhället har att fylla, att alla ska kunna delta i bildning och gemenskap på lika villkor.

Socioekonomi spelar roll för engagemang

Ännu ett glapp som civilsamhället fyller är att uppmuntra människor i områden med socioekonomiska utmaningar att engagera sig. Rapporten ”Gemenskap bygger beredskap” utgiven av Forum och Volontärbyrån visar att ideellt engagemang är vanligast i samhällsgrupper som har tillgång till socioekonomiska resurser.

Viktigt är att uppmuntra tjejer och kvinnor, som annars inte hade hade vågat kliva fram, att ges möjlighet att öva sig i att göra sin röst hörd, få verktyg för att organisera sig i föreningsliv och över huvud taget, att känna sig delaktiga. Detta har KSAN som civilsamhällesorganisation haft möjlighet att vara en del av.

Negativa effekter för flickor och kvinnor

Minskad finansiering i idéburna verksamheter ger negativa effekter för flickor och kvinnor. Till exempel har många tjej- och kvinnojourer fått neddraget eller helt indraget stöd, och intresse- patient- och anhörigföreningar drabbas också. Fredsarbetet som i mångt och mycket drivs av kvinnor, är även det på tillbakagång, då exempelvis Folke Bernadotteakademin inte längre får stödja fredsfrämjande organisationer, såsom Svenska Freds, som därmed förlorar en fjärdedel av budgeten. 

Det som vi på KSAN och andra civilsamhällesorganisationer ofta kan erbjuda till skillnad från exempelvis kommuner är att vi i mångt och mycket kan anpassa vår verksamhet efter deltagarnas förutsättningar. KSAN:s arbete har lett till att flera av kvinnorna har sökt sig till lokala kvinnojouren för att bli volontärer, och några har fått arbete tack vare engagemanget i civilsamhället.

Riskerar att hamna mellan stolarna

När stödet från instanser finansierade av kommun, region eller stat, inte räcker till behöver ofta civilsamhället vara där och fånga upp individer. Civilsamhället spelar där en viktig roll genom att komplettera eller vara en länk till de offentliga trygghetssystemen. Intresseorganisationen Forum Idéburna organisationer med social inriktning skriver i rapporten ”Samhället för en hållbar framtid” just om detta. På det sättet kan de negativa konsekvenserna av social och ekonomisk utsatthet minska, tack vare den roll civilsamhället tar och kan i viss mån vara den som fångar upp dem som ”hamnat mellan stolarna”.

Vi uppmanar beslutsfattare att ta vara på alla de kloka röster som finns i civilsamhället. Fortsätt att uppmuntra, möjliggöra och levandegöra dessa arenor för människor. Fortsätt att ge möjlighet till livskvalitet, gemenskap, kunskapsutbyte och medverkan, på personers egna villkor. Vi välkomnar att regeringen satsade ytterligare 5 000 000 i vårbudgeten på flickors och kvinnors organisering. Detta måste vara en fortsatt prioriterad fråga, oavsett politisk färg.

Fotnot: Projektet ”Ta Plats Valsta” gör KSAN med stöd av Jämställdhetsmyndigheten.
Projektet ”Gränslös kommunikation” gör KSAN tillsammans med Sigtuna Museum & Art och Sigtuna Kommun med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor”.

Jenny Andersson, verksamhetsutvecklare och projektledare på Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol och narkotikafrågor, KSAN