Arbetsmiljöverket larmar om att arbetsmiljöproblemen inom välfärden fortsätter att vara stora. Årligen beräknas 800 personer dö i förtid på grund av en ohälsosam arbetsbelastning. 37 procent av de som uppger att de alltid har en för hög belastning jobbar inom utbildning, vård och omsorg.
Försäkringskassan rapporterade tidigare i år att sjukskrivningstalen är högst inom branscherna skola, vård och omsorg. Ofta är det arbetsmiljön som ligger bakom sjukskrivningen. Nu betonar också Arbetsmiljöverket att det länge funnits finns strukturella arbetsmiljöproblem inom välfärden, något man har lyft i flera tidigare rapporter.
– Vi har länge påtalat de strukturella arbetsmiljöproblemen för arbetsgivarna inom välfärden, men trots det ser vi inget trendbrott. Undersköterskor, lärare och andra som jobbar med sjuka, äldre och barn mår dåligt av sina jobb. Det krävs nya, konkreta åtgärder för att bryta det här mönstret, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw, nyligen.
Arbetsbelastning bakom många sjukskrivningar
Arbetsmiljöverket uppger att uppskattningsvis 800 personer årligen dör i förtid på grund av ohälsosam arbetsbelastning. Detta är också den främsta risken av att dö i förtid på grund av arbetet. Arbetsmiljöverket lyfter också att sjukfallen som orsakas av stress har ökat kraftigt de senaste tio åren, och en av orsakerna till det är den höga arbetsbelastningen.
I Försäkringskassans statistik från i augusti framkom det att bland sjukfallen var sjukskrivning på grund av psykiatriska diagnoser som ofta är stressrelaterade vanligast medan fysiska orsaker till sjukskrivning har minskat. Ofta är arbetsmiljön boven till den stress som sedan leder till sjukskrivningar.
En av tio har alltid för hög arbetsbelastning
I en ny fokusrapport har Arbetsmiljöverket låtit anställda skatta hur deras arbetsbelastning ser ut, och vilka arbetsmiljöförhållanden de arbetar under. Rapporten består bland annat av en undersökning som har besvarats av 17 600 anställda eller sysselsatta varav en av tio uppger att de alltid har för hög arbetsbelastning på jobbet.
Nästan 37 procent av de som svarar att de alltid har för hög arbetsbelastning jobbar inom sektorerna utbildning, vård och omsorg. Tittar man på vilka yrkesgrupper som svarar att de alltid har en för hög arbetsbelastning gäller det undersköterskor, universitets- och högskolelärare liksom grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare.
- I undersökningen svarade en av tio att de alltid har en för hög arbetsbelastning, omräknat i sysselsatta personer motsvarar det omkring 630 700.
- Av dessa arbetar nästan 37 procent inom utbildning, vård och omsorg, eller omkring 231 800 personer.
- Yrkesgrupperna med störst andel som svarar att alltid har en för hög arbetsbelastning är undersköterskor, 29 procent, universitets- och högskolelärare, 28 procent, samt grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare 21 procent.
Leder till mentala och fysiska hälsoproblem
Rapporten visar också att de med ständigt för hög arbetsbelastning också har hälsoproblem i högre utsträckning än andra med mindre belastning:
- Åtta av tio i den här gruppen uppger att de ofta är mentalt uttröttade, och närmare sju av tio svarar att de är fysiskt uttröttade.
- Det är vanligare i den här gruppen med besvär som smärta och värk som orsakats av arbetet..
- Det är färre i den här gruppen som tror att de kan arbeta kvar i sina yrken fram till pensionsåldern.
Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw betonar att kopplingen mellan konstant hög arbetsbelastning och hälsoproblem måste tas på allvar:
– Det är oacceptabelt att det är så många, framför allt inom välfärden, som mår dåligt och blir sjuka till följd av för hög arbetsbelastning. Först och främst för att arbetstagarna själva har rätt till en bra arbetsmiljö, men också för att arbetet de utför är så viktigt för vårt samhälle och för att de allt högre sjuktalen leder till stora kostnader.
Ansvaret läggs på den enskilde anställda
Trots att problemet med hög arbetsbelastning inom välfärden är välkänt har forskare på Institutet för stressmedicin (ISM) kunnat visa att arbetsgivare ofta prioriterar produktivitet och ekonomiska mål på bekostnad av arbetsmiljöarbetet. När detta senare leder till problem som sjukdom läggs det ansvaret oftast i hög utsträckning på individen istället för att åtgärda organisatoriska och strukturella problem på arbetsplatsen.
– Det förebyggande arbetsmiljöarbetet måste ges en högre prioritet. I förlängningen tror vi att det även leder till en bättre verksamhet. Personal som mår bra på jobbet presterar också bättre. Det är även mer troligt att de stannar kvar i sina yrken och att de kan arbeta till pensionsåldern, vilket kan underlätta välfärdens utmaningar med kompetensförsörjning, säger Lars Lööw.
