Bara 37 procent av de som syns eller hörs i svenska nyheter utgörs av kvinnor, och bara 29 procent av de politiker som syns eller hörs i nyhetsrapporteringen är kvinnor. Det framkom när rapporten Räkna med kvinnor presenterades på tisdagen.
På tisdagen lanserades både den svenska rapporten, Räkna med kvinnor, och den globala, Who Makes the News. Rapporterna ingår i Global Media Monitoring Project (GMMP) bevakning av hur jämställdheten i världens medier ser ut. I båda rapporterna konstateras att utvecklingen mot jämställdhet går långsamt och att jämställdheten också har backat något sedan den förra rapporten som kom 2020..
Bara 37 procent av de som syntes, hördes eller talades om i svensk media är kvinnor, resten är män. Jämfört med Finland ser jämställdheten i medierna också mörkare ut, Finland hamnar på tredje plats vad gäller, medan Sverige ligger på en sjundeplats, enligt GMMP.
Räknade kvinnor och män i maj
Räkna med kvinnor presenterades under tisdagen, och Agneta Söderberg Jacobson, nationell koordinator för Global Media Montering Project Sverige, modererade det digitala rapportutsläppet som förutom svenska resultat innehåller nordiska och globala jämförelser av jämställdheten i mediavärlden.
Den svenska rapporten är ett samarbete mellan Fojo, JMG i Göteborg och Jämställdhetsmyndigheten samt 50 volontärer som under en dag i maj i år räknade förekomsten av kvinnor respektive män i svensk media. Undersökningen omfattade de största 15 dagstidningarna, de sju radio och tv-kanalerna och även de sju största sajterna. Sammanlagt omfattade den svenska granskningen 54 nyheter samt 872 personer i 15 dagstidningar, SR, SVT och TV4, rapporterar Journalisten.
Att bara 37 procent av de som syns och hörs i svensk media kan ses som överraskande med tanke på att Sverige beskrivs som världsledande vad gäller jämställdhet av European Institute for Gender Equality (Eige).
Samma sak gäller andelen politiker som förekommer i media som är kvinnor. Kvinnliga politiker i media uppgår till endast 29 procent och är enligt svenska rapporten ”kraftigt underrepresenterade”. Samtidigt är 43 procent av de kommunala politikerna kvinnor, och i riksdagen är 45 procent av ledamöterna kvinnor.
29 procent kvinnor på nätet
Det globala rapportsläppet är ett samarbete mellan den kristna organisationen World Association for Christian Communication (WACC) och Global Alliance on Media and Gender (GAMAG) samt UN Women. Dessa undersökte också i maj hur kvinnor gestaltades och representerades i media i över 30 000 artiklar i 94 länder.
Det globala genomsnittet för kvinnor i nyhetsbevakningen är i år 26 procent och något högre, eller 29 procent, på webben. Enligt rapporten är medierna i Nordamerika och Europa bäst på jämställdhet, medan många många länder i Afrika, Asien liksom delar av Latinamerika ligger sämre till.
Av den svenska rapporten framgår ”att det går tre män på varje kvinna i det globala nyhetsflödet”. Detta tycks i synnerhet gälla områden som ekonomisk och politisk makt. Digitaliseringen har inte heller minskat mansdominansen i mediavärlden utan även på nätet prioriteras sfärer och ämnen där männen traditionellt dominerat.
Kvinnor syns mer på bild än i text i medierna. 55 procent av kvinnorna syns på bild medan 40 procent av männen gör det. Den svenska rapporten tolkar detta ”som ett sätt för redaktionerna att kompensera för mansdominansen i nyheterna”. Även de yngsta och äldsta fortsätter att vara marginaliserade i de svenska nyheterna. På undersökningsdagen förekom inga svenskar över 80 år eller yngre än 12 år i de granskade artiklarna eller inslagen.
Sportbevakningen mest ojämställd
Kvinnor i hela världen är mest underrepresenterade inom sportbevakningen. Endast 3 procent av den globala nyhetsrapporteringen utmanar könsstereotyper på ett tydligt sätt. Samtidigt premieras kvinnliga nyhetspresentatörer framför manliga. I Sverige utgjordes hela 61 procent av nyhetspresentatörerna av kvinnor på undersökningsdagen.
Av rapporterna framgår det också att minoriteter oftare fick mer utrymme i sociala medier än i de traditionella, liksom att mindre än en av tio tillhör en minoritet i media- eller nyhetsvärlden. Bland andra UN Women har lyft sociala medier som en möjlighet för minoriteter och marginaliserade grupper att synas och höras mer, men samtidigt är risken att bli utsatt för digitalt våld väldigt hög. Hela 42 procent av kvinnorna har erfarit digitalt våld på nätet. Antalet kvinnliga experter har också ökat på nätet medan de har minskat något i de traditionella medierna.
Ett nytt område i år är rapporteringen av könsbaserat våld. Mäns våld mot kvinnor i det globala nyhetsflödet uppgår knappt till 2 procent. Detta trots att våld mot kvinnor och flickor enligt FN är ett av de mest utbredda brotten mot mänskliga rättigheter – en av tre kvinnor har utsatts för våld i nära relation eller sexuellt våld under sin livstid enligt Världshälsoorganisationen.
Sveriges deltagande i GMMP och ramen för jämställdhet i medier
Sveriges medverkan i GMMP
Sverige har deltagit i den globala mediestudien Global Media Monitoring Project (GMMP) sedan år 2000. Datainsamlingen har genom åren organiserats av flera aktörer. Mellan 2000 och 2015 genomfördes den i samarbete mellan det mediekritiska nätverket Allt är Möjligt och JMG – Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Frivilligorganisationer har också bidragit; exempelvis deltog volontärer från Kvinna till Kvinna och Rättviseförmedlingen i kodningen av materialet 2015.
År 2020 skedde arbetet i ett samarbete mellan JMG och Medieinstitutet Fojo, med rapportstöd från Jämställdhetsmyndigheten. Inför GMMP 2025 tog Fojo över rollen som nationell koordinator. Den svenska datainsamlingen genomfördes i samarbete med JMG och Jämställdhetsmyndigheten, med frivilliga kodare på fem orter: Göteborg, Kalmar, Lund, Stockholm och Umeå.
Omfattning 2025
GMMP Sverige 2025 omfattade:
- 354 granskade nyheter
- 872 personer i nyhetsinnehållet
– 648 i press, radio och tv
– 224 i onlinenyheter - 345 reportrar och presentatörer
- 36 svenska nyhetsmedier
Huvudresultat: Andelen kvinnor i nyheterna
Den samlade bilden visar att utvecklingen återigen står still. Under två decennier har kvinnor utgjort omkring 30 procent av de personer som förekommer i svenska nyheter. 2020 skedde ett tydligt uppsving till 38 procent, vilket var bland de högsta resultaten i hela den globala studien. År 2025 är andelen 37 procent, alltså en marginell minskning.
Skillnader mellan medietyper
- Dagspressen står för den största mängden material och har fortsatt lägst andel kvinnor, men ligger nu nära totalgenomsnittet på 37 procent.
- Tv-nyheterna är mer mansdominerade 2025 än tidigare år.
- Radionyheterna uppvisar balans med 51 procent kvinnor.
- Onlinenyheter har ökat sin andel kvinnor från 34 procent (2020) till 38 procent (2025), men nyhetsdagen 6 maj 2025 verkar inte spegla den normalt lägre andelen kvinnlig representation som Prognosis-data visar för maj och året som helhet.
Synlighet, representation och strukturella mönster
Resultaten pekar på att kvinnors synlighet i medierna är relativt stabil men ännu inte jämställd. Redaktioner uppvisar vissa ansträngningar för att öka representationen, bland annat genom att kvinnor syns oftare på bild än i text. Samtidigt kvarstår könsmärkningar av roller, ämnen och nyhetspositioner.
Forskning visar att gruppstorlek påverkar vilka roller individer tilldelas. Organisationsforskaren Rosabeth Moss Kanter beskrev redan på 1970-talet att personer som tillhör grupper under 35 procent riskerar att reduceras till ”tokens” – symboler för sin kategori. Därför nämner många jämställdhetsplaner målet om minst 40 procent av vardera kön. Nyare forskning pekar dock på att verklig jämställdhet ofta kräver 50/50-representation, särskilt i sammanhang som rör makt och inflytande. GMMP 2025 visar att kvinnors synlighet i nyheter nått nivåer som i viss mån möjliggör att de betraktas som individer, men könsstereotypa mönster består.
Svensk jämställdhetspolitik
Det övergripande målet i Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sju delmål styr politiken, däribland mål om makt och inflytande samt mäns våld mot kvinnor. En jämn fördelning av makt och inflytande anses grundläggande för demokratin (SOU 2015:86).
Kvinnor i politiken utsätts i betydande grad för hat och hot, ofta av sexuell karaktär, vilket regeringen bedömer påverkar demokratin direkt (Prop. 2024/25:1). Även journalister drabbas i hög utsträckning. Könsskillnaderna är tydliga: kvinnliga journalister utsätts oftare för sexuella trakasserier och utseendekritik, medan män oftare angrips i sakfrågor. En FOI-studie från 2020 visade att kvinnliga journalister är den yrkesgrupp som utsätts mest för digitalt hat. Hat och hot riskerar att leda till självcensur och avhopp från offentligheten, som i fallet med SVT:s tidigare klimatkorrespondent Erika Bjerström, som 2024 lämnade sin tjänst efter långvariga drev och trakasserier.
Ur detta perspektiv kan risken för hat påverka kvinnors vilja att delta i offentlig debatt och medieintervjuer. Att verka för jämställd representation i medierna är därför en demokratifråga, kopplad till målet om att alla ska kunna leva ett liv fritt från våld.
Internationella ramar och åtaganden
Kvinnokonventionen (CEDAW)
Antogs 1979 av FN. Konventionen definierar diskriminering mot kvinnor och ålägger stater att motverka könsstereotyper, vilket tydliggörs i artikel 5.
Pekingdeklarationen och Pekingplattformen
Antogs 1995 och är ett av de mest centrala globala dokumenten om kvinnors rättigheter. Plattformen omfattar tolv fokusområden, varav Sektion J: Kvinnor och medier betonar mediers ansvar för representation och inflytande.
2025 antogs Beijing +30 Action Agenda, där medier prioriteras i åtgärder som att:
- motverka skadlig användning av digitala verktyg och AI mot kvinnor och flickor
- stärka kvinnors villkor inom journalistik och medier
- skapa trygga arbetsmiljöer i mediebranschen
EIGE (Europeiska jämställdhetsinstitutet) konstaterar 2025 att kvinnor fortsatt är underrepresenterade i ledande positioner i europeiska medieföretag – även i Sverige.
Agenda 2030
Antogs 2015. Även om medier inte utgör ett eget mål ingår rätten till information i mål 16, och jämställdhet är ett genomgående perspektiv (mål 5). Digitalisering och kommunikationsteknik (ICT) nämns som centrala faktorer för jämställdhet.
EU:s och Europarådets åtaganden
EU:s ministerråd antog 2013 tre indikatorer för jämställdhet i medier:
- Andel kvinnor i medieföretagens styrelser
- Andel kvinnor i beslutsfattande roller
- Förekomst av jämställdhetsplaner
Europarådet har även tagit fram rekommendationer mot sexism (2019) och antog 2024 ett direktiv om att bekämpa våld mot kvinnor, inklusive nättrakasserier mot kvinnliga journalister. Direktivet kräver kriminalisering av dessa handlingar i medlemsstaterna senast 2027.
Istanbulkonventionen
Antagen 2011, ratificerad av Sverige 2014. Konventionen är det första juridiskt bindande avtalet i Europa om att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor. Artikel 17 uppmanar medier att utveckla riktlinjer och självreglering för att motverka våld och stärka respekten för kvinnor, med bibehållen yttrandefrihet och mediefrihet.
Faktarutan är skriven med hjälp av Chat Gpt men granskad av Fempers.
