Högerextrema grupper i Sverige jobbar på ett systematiskt sätt för att nå unga via sociala medier, och även via skolmiljön. Det visar Stiftelsen Expos nya rapport Vägen in – Den svenska extremhögerns rekryteringsmetoder, som också lyfter att tidiga insatser spelar en stor roll för att få unga att lämna den högerextrema miljön.
Memer, klipp, klistermärken, affischeer och öppna chattar är några av sätten som högerextrema grupper når unga att rekrytera in i sin miljö. De möter framför allt unga som redan delar vissa av de högerextrema gruppernas idéer, men det ideologiska budskapet står oftast inte i fokus i början.
De högerextrema grupperna går till väga på ett systematiskt sätt när de försöker nå unga och använder sig både av sociala medier och skolmiljön för att lyckas med sin rekrytering, visar Stiftelsen Expos nya rapport Vägen in – Den svenska extremhögerns rekryteringsmetoder.
– Rekryteringen sker inte av en slump. Högerextrema grupper har utvecklat medvetna strategier för att normalisera sina idéer och fånga upp unga där de befinner sig både digitalt och i den fysiska världen, som sociala medier, spelvärlden och i skolan, säger Daniel Poohl, vd för Stiftelsen Expo och redaktör för rapporten, i ett pressmeddelande.
”Ideologin sekundär till en början”
Sociala medier används av högerextrema grupper som ett skyltfönster där klipp på Tiktok och andra plattformar för att nå unga. Detta görs framför allt genom att visa upp gemenskap, styrka och aktiviteter där syftet är att väcka ungas nyfikenhet snarare än att i ett första steg förmedla ideologi.
Först därefter lotsas de unga vidare till chattar på exempelvis Telegram eller Discord. Först i de chattarna brukar de unga lockas längre in i de högerextrema miljöerna, och ofta först efter att rekryterarna har byggt upp en personlig relation med den unga.
– Ideologin är ofta sekundär i början. Många av de man försöker rekrytera håller redan med om delar av extremhögerns idéer. Istället lockar man med gemenskap, bekräftelse och känslan av att vara del av något större. Den politiska världsbilden stärks och den interna kontrollen ökar, i takt med att individen knyts socialt till gruppen, säger Morgan Finnsiö, researcher och en av rapportens författare.
Även skolan viktig plats för rekrytering
Även om sociala medier spelar en stor roll i de högerextrema gruppernas rekrytering har även fysiska miljöer och kontakter en spelat roll i processen, och skolan spelar en viktig roll för den typen av rekrytering. Unga och nya aktivister kan till exempel få i uppdrag att sätta upp högerextrema klistermärken och affischer på sina skolor, eller i närheten av dem. I bland kan de också få i uppdraga att utföra mer aggressiva aktioner, liksom att dela högerextrema idéer med jämnåriga.
– Att unga rekryterar unga är en medveten strategi. Det sänker trösklarna och gör kontakten mindre skrämmande. Samtidigt innebär det att skolmiljön riskerar att bli en plats där högerextrema budskap normaliseras utan att vuxenvärlden alltid ser det, säger Jonathan Leman, researcher och medförfattare till rapporten.
Tidiga insatser spelar stor roll
Rapporten lyfter också att de högerextrema grupperna ofta har en hög omsättning av aktivister och engagerade, vilket innebär att unga som dras in i deras miljö ofta lämnar efter en kortare tid. Ofta lämnar de den högerextrema miljön efter insatser från skola, familj eller andra aktörer, något som visar att tidiga sådana insatser spelar en stor roll.
– Vår kartläggning visar att samhället faktiskt gör skillnad, särskilt i de tidiga skedena när någon just börjat visa intresse. Men för att lyckas krävs kunskap om hur rekryteringen ser ut i praktiken, säger Daniel Poohl.
