EU:s kunskapscentrum för jämställdhet (EIGE) visar i sin nya rapport att jämställdheten i EU långsamt går framåt – men att full jämställdhet kommer att nås först om 50 år. Och i rapporten Gender Equality Index 2025 hamnar Sverige på en förstaplats.
När EU:s kunskapscentrum för jämställdhet (EIGE) presenterade sin rapport Gender Equality Index 2025 tidigare i december visade den att trots att jämställdheten går framåt inom EU så kommer det att ta 50 år för att nå full jämställdhet.
EIGE:s index grundas på 27 utvalda indikatorer, och rapporten visar att Sverige rankas på en förstaplats vad gäller jämställdheten i EU, något Annika Karlsson Hillve, stabschef på Jämställdhetsmyndigheten och ersättare i EIGE:s expertforum, menar är välförtjänt.
– Ja, när det gäller de saker som EIGE mäter. Sedan innebär inte det att vi är bäst på allt eller att vi inte också har områden där vi behöver utveckling. Bara att andra länder ofta har en längre väg att gå. Så länge vi inte har uppnått full jämställdhet i Sverige finns det arbete kvar att göra, säger Annika Karlsson Hillve på Jämställdhetsmyndighetens hemsida.
Andra länder knappar in
EIGE:s index bygger på hur jämställdheten i olike EU-länder ser ut inom områden som politisk och social makt, arbete, kunskap, hälsa, hem- och omsorgsarbete bland annat. I rapporten får Sverige 73,7 poäng av sammanlagt 100, vilket är en ökning med 4,2 poäng sedan 2015 och 1,4 poäng sedan 2020. Samtidigt noterar EIGE ett litet steg bakåt vad gäller fördelning av makt med en minskning med 0,8 poäng sedan 2020, och den huvudsakliga förklaringen till det hittats i underkategorin politisk makt.
I årets rapport framkommer att flera länder knappar in på områden som Sverige länge har haft en hög nivå av jämställdhet på, som villkor på arbetsmarknaden och fördelning av makt. De senaste fem åren har exempelvis Malta, Irland och Litauen ökat sina poäng mest.
– Det är intressant att se vilka områden vi kan titta närmare på när andra länder ligger bättre till. Till exempel har Frankrike och Spanien tagit stora steg framåt. I Frankrikes fall kan vi se en koppling till att de har infört kvotering på olika områden. Det är inte en väg som Sverige har velat gå men genom att jämföra får vi perspektiv på vårt eget land, säger Annika Karlsson Hillve.
Hat och hot en utmaning
En utmaning vad gäller jämställdheten inom EU är hat och hot mot kvinnor i offentligheten. I nya medlemsländer är mäns sämre hälsa en utmaning, medan kvinnors och mäns uppskattade hälsa i Sverige närmar sig varandra, dock handlar det om att mäns har minskat mer än kvinnor sedan 2020.
Trots att många indikatorer ingår i indexet fångar de inte alla aspekter gällande jämställdhet, betonar Karlsson Hillve.
– Vi vet samtidigt att de här siffrorna inte visar allt. De mäter till exempel inte attityder. På ett område som det obetalda hem- och omsorgsarbetet ser villkoren väldigt olika ut, exempelvis när det gäller tillgång till barnomsorg. I Sverige kan vi konstatera att särbeskattningen var en stor reform för jämställdhet och det har man inte i alla länder, säger Annika Karlsson Hillve.
Representation står stilla
Vad gäller utbildning har jämställdheten i Sverige tagit vissa steg framåt. Rapporten lyfter att tre av fyra personer som tar examen inom utbildning, hälsa, omsorg och humanistiska ämnen är kvinnor, men att drygt tre av fem som tar examen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, och matematik, de så kallade STEM-yrkena, utgörs av män.
Men kvinnors andel inom de som tar examen inom STEM-ämnena har ökat med fyra procentenheter sedan 2015. Samtidigt har som nämnts ovan Sverige tagit en litet steg bakåt vad gäller makt, som framför allt förklaras av fördelningen inom kategorin politisk makt.
– När vi tittar på representation i politiken ser vi att det stått stilla under lång tid. Alla som arbetar med de här frågorna vet att det uppstår nya problem i samband med framsteg. Till exempel fanns inte digitalt våld för 60 år sedan. När nya arbetsmarknader uppstår ser vi att könssegregering visar sig där också. Därför är det väldigt lätt att glida tillbaka. Vi behöver ständigt titta på var vi behöver sätta in insatser för att nå de svenska jämställdhetsmålen, säger Annika Karlsson Hillve.
Andra aspekter som tas upp i rapporten är att betydligt fler kvinnor än män i Sverige ägnar mer än fem timmar att ta hand om barn i åldern 0–11 år. 42 procent av kvinnorna gör det, att jämföra med 23 procent av männen. Vad gäller hushållssysslor ägnar sig 60 procent av kvinnorna åt det dagligen, jämfört med 43 procent av männen, skillnaderna mellan könen ökar i de äldre åldersgrupperna
