Under tisdagen lämnades utredningen om bland annat sänkt straffbarhetsålder över till regeringen. Utredningen föreslår sänkt straffmyndighetsålder från 15 till 14 år för vissa grova brott. Bris är kritiska och menar att åtgärden kan få motsatt effekt.
Barnens rätt i samhället, Bris, kritiserar utredningens förslag på flera punkter, och lyfter att det inte finns vetenskapligt stöd för att en sänkt straffbarhetsålder faktiskt leder till färre brott. Utredningen, som på tisdagen överlämnade sitt slutbetänkande om skärpta regler för unga lagöverträdare, föreslår att straffbarhetsåldern ska sänkas från 15 år till 14 år för barn som begår allvarliga brott.
Sänkningen föreslås gälla under en femårsperiod som kan förlängas. Redan innan utredningen presenterade sitt förslag har kritiken mot en sänkning varit stor, bland annat då en liknande åtgärd i Danmark 2010 inte ledde till att barn avskräcktes från att begå allvarliga brott.
– De senaste årens utveckling med ökat antal sprängningar och skjutningar i offentlig miljö, och allt yngre barn som dras in i kriminella nätverk måste vändas. Det kräver att de åtgärder som föreslås faktiskt har önskad effekt. Vi har inte råd med åtgärder som vi vet inte kommer fungera, säger Binaji Marouf, kommunikations- och påverkanschef på Bris.
Har legat på 15 år sedan 1864
Bris hänvisar till att i Danmark fortsatte de 14-åringar som omfattades av den sänkta straffbarhetsåldern att begå brott i större utsträckning än 14-åringar som sociala myndigheter ansvarade för. Ett annat argument som Bris framför är att straffbarhetsåldern i Sverige har legat på 15 år sedan 1864 och att skälet till det är att barn under 15 år anses sakna tillräckligt konsekvenstänk. Bris pekar på att trots att Sverige hade en ökande kriminalitet bland unga under det förra sekelskiftet stod landet då fast vid ”grundprincipen att barn inte ska straffas för vuxnas misslyckanden”.
Utredningen konstaterar att brottsligheten bland barn under 15 i allmänhet inte har ökat utan att ett mindre antal barn, som ofta har någon koppling till kriminellt nätverk, begår ”allt fler allvarliga brott”. Det är därför utredningen inte föreslår en generell sänkning av straffbarhetsåldern till 14 år, utan endast vill se en sänkning vad gäller allvarliga brott. De allvarliga brott som kan komma i fråga för sänkt straffbarhetsålder är brott som leder till bevistalan, som leder till minst fyra års fängelse. Enligt Bris innebär detta ändå risker, eftersom ett barn kan hamna i en situation där det är oklart om det är straffmyndigt eller ej. Bris betonar att inget annat nordiskt land i dag har lägre straffbarhetsålder än 15, samt att FN:s barnrättskommitté kritiserade Sverige redan när utredningen tillsattes.
