Det är fem år sedan myndigheterna i Colombia för första gången upptäckte att flickbebisar från indianstammen Embera dött till följd av infektioner sedan deras klitoris skurits bort. Förvåningen var stor. Det visade sig att kvinnlig könsstympning, ett fenomen som man hittills trott endast funnits i Afrika, var en vanlig företeelse hos denna indianstam från västra Colombia.

Uppgifterna väckte stor uppståndelse. Företrädare för Colombias indianorganisationer försvarade ursprungsbefolkningarnas grundlagsfästa rätt till självbestämmande och bad staten att inte vidta några rättsliga åtgärder innan de kände till de lokala traditionerna. Flera kvinnoorganisationer menade istället att detta var ett så pass tydligt exempel på våld mot kvinnor att deras individuella rätt till skydd står över ursprungsbefolkningarnas självbestämmanderätt. De hävdade att våld inte kan rättfärdigas med kultur. I slutet av år 2007 inledde FNs befolkningsfond, UNFPA, ett insatsprogram som genom stöd och utbildning skulle få ett stopp på stympningen av Embera-flickornas könsorgan, tillsammans med Colombias regering. Det finns inga tillförlitliga uppgifter på hur många Embera-kvinnor som utsatts. Ingreppet görs under spädbarnstiden och många av stammens kvinnor vet inte om de stympats eller ej. Känt är att tre till fyra flickor dött varje år till följd av ingreppet.

“Vi ville inte bara att denna praktik skulle upphöra, utan även uppmuntra till reflektion kring kvinnornas rättigheter i stammen. De förstod att argumenten för att sluta upp med könsstympningen är starka, de hade redan upplevt flera förluster av flickor som omkommit till följd av infektioner och dåligt gjorda ingrepp”, berättade Esmeralda Ruiz från UNFPA för colombianska tidningen El Tiempo.

Under tre pågick reflektion och kunskapsutbyte mellan Embera-folket och statliga och internationella organisationer. Vid en formell ceremoni i slutet av november i år meddelade fem kvinnor, själva könsstympade som barn, att stammen beslutat att upphöra med könsstympningen.

Colombias ursprungsbefolkning är utsatt för långtgående strukturell diskriminering i samhället, och Embera-folket är inget undantag. Många lever i extrem fattigdom utan tillgång till grundläggande social service såsom hälsovård och utbildning. Dessutom lever de under ständig risk för att utsättas för våld av väpnade grupper i landets interna konflikt. Såväl kvinnor som män är utsatta, men flickor och kvinnor är i ännu större risk, särskilt när det gäller deras sexuella och reproduktiva hälsa.

Det finns inga tecken på att könsstympning skulle förekomma hos någon annan folkgrupp bland Sydamerikas ursprungsbefolkning, så med Embera-folkets löfte är anses denna företeelse avskaffad på kontinenten.