Åsa Romson som är nytt språkrör för Miljöpartiet, tycker att det var ett glädjande besked.

– Jag och Miljöpartiet välkomnar att den tyska regeringen nu lägger om politiken och ger tydliga spelregler och en tidsplan för avvecklingen av den tyska kärnkraften. Som industrination har Tyskland också goda möjligheter att nu ytterligare snabba på utbyggnaden av sol och vindkraft, som redan går snabbt i landet, säger hon till SvD.

”Märkligt”

– Ett obegripligt beslut. Det är så oerhört märkligt att man rapporterar om ett beslut att avveckla kärnkraften och inte hur man ska ersätta den, säger däremot Sverker Martin-Löf till SvD. Sverker Martin-Löf är ordförande i Industrivärden, ett investmentbolag som innehåller många energikrävande, tunga industriföretag.

Närmare Martin-Löf i åsikter, än Romson, står tyska industriförbundets (BDI) chef Hans-Peter Keitel som bad sina medlemsföretag om en lösning med ”hängslen och livrem”.

Fukushima blev valfråga

För drygt ett halvt år sedan förlängde Angela Merkel drifttiderna för Tysklands 17 reaktorer och satte en bortre gräns vid år 2035. Beslutet då, i oktober förra året, medförde att den rödgröna avvecklingslagen revs upp. Det var med andra ord en helomvändning med år 2022 som senaste tidpunkt för de tre sista reaktorerna i Tyskland att stängas av. Men, av många bedömare, följdriktig eftersom den tyska opinionen har reagerat kraftigt på haveriet i japanska Fukushima.

Om inte kristdemokraten Angela Merkel och hennes regeringskoalition ska förlora fler väljare till miljöpartiet är hon tvungen att ta skepsisen mot kärnkraft på allvar.

Omedelbart efter haveriet i Fukushima släcktes Tysklands sju äldsta reaktorer ned (likaså lades planerna ned beträffande försök att reparera Vattenfalls reaktor i Tyskland, som i stort sett varit avstängd sedan år 2007 på grund av en transformatorbrand). Nästa steg blir att fasa ut ytterligare sex reaktorer fram till år 2021 och de tre sista får jobba till år 2022.

Norsk gas?

Enligt norska Dagens Näringsliv är miljöorganisationen Bellona orolig för att mängden utsläpp av koldioxid kommer att öka när Tyskland ska ersätta nästan en fjärdedel av landets energiförsörjning.

Jonas Helseth är Bellonas tysklandsexpert. Från sitt kontor i Bryssel säger han till NTB att det för närvarande är svårt att föreställa sig vad Tyskland ska byta ut kärnkraften emot.

– Det är inte önskvärt med ett flertal gaskraftverk. Lika lite förväntar vi oss kolkraft – båda energislagen genererar stora koldioxidutsläpp.

Enligt Merkel-regeringen ska Tyskland dels minska elförbrukningen med tio procent före 2020, dels fördubbla bruket av förnybara energikällor.

Förbundskanslern har också sagt att löftet om en minskning av utsläpp av växthusgaser, med 40 procent före år 2020, står fast, enlig Dagens Näringsliv. Bellonas Jonas Helseth spår (och beklagar) att en av vinnarna på Merkels beslut blir norsk gasindustri.