De allra flesta deltagare i Freedom Flotilla, där Ship to Gaza ingår, har nu återvänt hem. Men en båt, Al Karama som betyder värdighet, är ute på havet, i natt fortfarande på grekiskt vatten. Och alla väntar spänt på nya besked. Avsikten är fortfarande att genomföra aktionen berättar Ship to Gazas talesperson Ann Ighe.
Under tiden omgrupperar deltagande organisationer. Det är ännu oklart vad som kommer att hända med allt det insamlade materialet. Den grekisk-svensk-norska båten Juliano, som skulle transportera cement, fick leveransen inställd, trots att cementen redan var betalad med en kvarts miljon kronor. Kulturhuset som skulle monteras, reservdelarna till Gazas vattenverk, allt måste tas om hand, men hur de grekiska myndigheterna tänker agera vad gäller materialet är det ännu ingen som vet.
Al Karama är den enda båt som inte varit fast i grekiska hamnar och betraktas nu som en internationell båt som representerar hela frihetsflottan. Även om den är liten och alla länder inte fått plats blir resan symbolisk.
– Vi tänker oss fortfarande att åka, det vore det bästa på många sätt, framför allt för att vi vill och för att vi har förberett oss för det. Folk är kvar och vaktar båtarna. Frågan är varifrån vi skulle kunna gå. Nu vet vi att Grekland inte är någon säker plats. Frågan är om något land i Europa är det, säger Ann Ighe.
Att andra hjälpsändningar nått Gaza har använts som argument mot Freedom Flotilla, som Ann Ighe betonar inte är ute efter att konkurrera med vare sig Röda korset, Miles of Smiles eller andra hjälporganisationer. Miles of Smiles, som fått igenom hjälpsändningar, har dessutom representanter också i Freedom Flotilla, så de anser uppenbarligen inte att biståndsvägen räcker.
– Vi har hela tiden sagt att vårt mål är att häva blockaden, och att vi gör det genom att utmana med den typ av hjälpsändningar vi vet behövs. Det har sagts att vi därmed vill störta Israel, men staten Israel vilar inte på att det finns en blockad mot Gaza. Så är det naturligtvis inte. Att lämna hjälpsändningarna vid en gränsövergång bekräftar bara blockaden. Det är därför vi inte gör det.
Ann Ighe är förvånad över hur svenska debattörer kan påstå att det är omöjligt att ha både ett politiskt och humanitärt mål.
– Det går helt emot den inriktning svenskt folkrörelsearbete har haft i Sverige. Vi har inget dolt syfte. Bara politiska beslut kan upphäva blockaden. Därför vill vi påverka både Israels regering och våra egna regeringar att sluta medverka till att blockaden upprätthålls.
– Europas ledare har hela tiden sagt att blockaden bör hävas, Grekland har sagt det också, men vad de i själva verket gör nu är att de hjälper till att upprätthålla blockaden ännu mer än vad de gjort tidigare genom att bara titta åt ett annat håll, säger Ann Ighe.
Och om nu blockaden för något gott med sig, som förespråkarna hävdar, anser hon att de borde få svara på hur länge den ska få pågå. Så länge blockaden finns kan palestinierna inte bygga ett fungerande samhälle.
Den 26 juli ska FN:s säkerhetsråd diskutera Arabförbundets ansökan om ett erkännande av en palestinsk stat. Ship to Gaza gör inget ställningstagande kring ansökan, men Ann Ighe konstaterar att en hävd blockad är en förutsättning för en självständig palestinsk stat.
– Vi har inte planerat vårt arbete eller vad vi gör utifrån ansökan men det är klart att vi håller ögonen på vad som händer. Vi har ingen lust att störa eller förstöra den processen, men i övrigt är det en fråga för stater, inte för oss. Det vi satsar allt på är att vi vill häva blockaden. Sedan återstår jättemycket att göra efteråt, säger hon.
