Den folkliga resningen i Israel har fått minimal uppmärksamhet i jämförelse med andra proteströrelser i regionen. Förra lördagen samlades närmare 300 000 människor från alla politiska riktningar för att kräva förändringar. Än tyder inget på att rösterna kommer att tystna. Trots visst missnöje råder konsensus om grundkravet – social rättvisa.
Folket i Israel kräver förändring. Kravet är, precis som andra delar av Mellanöstern, inget mindre än social och ekonomisk rättvisa. Metoderna är också av samma karaktär. Tält- aktioner, massdemonstrationer, diskussioner och samtal, musik, teater och dans på öppna gator. Datum och plats bestäms ofta genom sociala digitala nätverk. Ofta är initiativtagarna kvinnor, som allt mer kliver fram som sociala aktörer för rättvisa i regionen. För de nya sociala folkrörelserna har övernattning i små tält på storstädernas torg blivit den nya mobiliseringsmetoden världen runt.
Tel Aviv-studenternas initiativ till samling kring små tält på Rothschild Street i centrala Tel Aviv har skapat egna rum på gatorna, direktkontakt mellan människor och på några dagar engagerat tusentals medborgare. Missnöjesrörelsen i Israel utmanar nu regeringen. Den består av människor från hela den politiska skalan i Israel, från ultrahöger till vänster, alla etniciteter, både judar och araber.
Indy News Israel skriver att protesterna i Tel Aviv, Jerusalem och andra städer har dragit till sig människor från alla samhällsskikt, judar och araber, arbetarklass, studenter, nationella-religiösa ungdomsrörelser, offentliga sektorns anställda och samhällsaktivister samt några av Israels främsta artister, inklusive Shlomo Artzi. Protesterna som började med ungdomars missnöje över bostadsbristen och höga priser ställer nu fler krav relaterade till regeringens privatiseringspolitik.
”Det här är otroligt, det handlar om en solidaritet som jag inte har sett tidigare i Israel. Jag trodde inte att en sådan folkrörelse skulle vara möjligt i Israel!” Detta säger Yaffa Schuster, skådespelare från Jerusalem och aktiv bland annat inom israelisk-palestinsk fredsrörelse. Schuster deltar i protesterna i sin stad.
– Alla är med, unga, äldre, barnfamiljer, Israelpalestinier, flyktingar, höger liksom vänster människor. Och det handlar om människovärdet och välfärdssamhället.
Bred uppslutning
Yaffa Schuster säger att de politiska och sociala frågorna alltid har präglats av Israel-Palestina konflikten och sopats undan. Men nu handlar det om social rättvisa som egentligen har varit ett socialistiskt krav mot det kapitalistiska systemet. Men även högerorienterade människor visar sig ha samma krav och ansluter sig allt fler, för varje dag.
– På den stora demonstrationen viftades röda flaggor bredvid blå-vita flaggor. Ingen döljer sin politiska identitet och det finns tolerans för olikheten.
Det sägs att för att skapa konsensus och enighet kring de sociala frågorna i protesrörelsen undviker folk medvetet Palestina frågan och militariseringspolitiken, stämmer det?
– Delvis gör man det. Fokuset ligger inte på dessa frågor nu. Det pågår ändå tiotals demonstrationer kring olika frågor varje dag. Man pratar också om militarismen och konflikten som orsak till de sociala problemen. Man diskuterar de strukturella felen. Men enigheten finns kring de ekonomiska kraven och välfärden, om rättigheter. Det finns inte en enda som säger emot de gemensamma kraven. Folk är enade om att samhället ska organiseras på andra grunder, säger Yaffa Schuster.
Rädsla för splittring
Bloggare Gregg Carlstrom skriver i Aljazeera English om just denna fråga. Han säger att under den stora demonstrationen förra lördagen, där närmare 300 000 människor deltog, fanns de som viftade palestinska flaggor, ropade ”slut på ockupationen” och bar upp affischer med slagord som kopplade frågan om Israels ockupation till kraven på social rättvisa.
Tält ”1948” på Rothschild Boulevard rymde palestinska och israeliska aktivister som argumenterade för palestiniers rättigheter. På söndagen, skriver Carlstrom, attackerades tältet av nationalistiska judiska extremister som tillhör en Kahanist grupp. Ändå vill rörelsens aktivister inte tala högt om ockupationen eller social rättvisa för palestinier. Arrangörer är ovilliga att ta upp frågan på grund av rädslan för splittring inom rörelsen, uppfattar Carlstrom.
Privatiseringar i fokus
”Dror Israel-rörelsen” som är en ”pioneer Zionist movement” och hävdar sig vara landets största organiserade rörelse, stödjer protesterna i Israel och understryker att privatisering och folkets försämrade ekonomiska förhållanden rättfärdigar de massiva protesterna.
I ett uttalande anser de att det som händer nu i Israel är en mycket omfattande folkkamp mot privatiseringspolitiken. Majoriteten i det israeliska samhället kräver en socio-ekonomisk politik som tillfredsställer grundläggande mänskliga behov och kräver att alla medborgare i Israel ska ha tillgång till billiga bostäder.
Även Västbankens bosättare har sagt att de stödjer protesterna mot bostadsbrist och höga priser, men visar allt större missnöje över vänsteraktivisternas delaktighet i protesterna.
Uzi Baruch, redaktören för Arutz Sheva en höger nättidning, klagar över att protesterna nu har fått en ”vänsterton” och tvivlar på resultat.
Kvinnor ställer krav
Kvinnoorganisationer var bland de första grupperna att ansluta sig till studenternas protest mot bostadsbristen. The Women’s International Zionist Organization (WIZO ) och Na’amat women’s organization räknas officiellt som två av de tre största kvinnoorganisationerna i Israel. De uppmanade föräldrar att stödja ungdomarna i sina krav. Men även andra kvinnoorganisationer som arbetar för fred har varit engagerade i protesterna.
Yaffa Schuster, skådespelare från Jerusalem, berättar om kvinnors delaktighet i protesterna.
– Kvinnorna är mycket aktiva. Två av de fyra som startade studentprotesten för fyra veckor sedan, var kvinnor. Kvinnorna har det mycket svårt, särskild de ensamstående kvinnorna med barn. Det kommer upp många kvinnofrågor nu under dessa dagar, saker som man sopat under mattan. Till exempel hemmafruarnas rätt till stöd från försäkringskassan.
– De senaste tre veckorna, varje torsdag i många städer, har kvinnor marscherat med sina barn och barnvagnar för rätten till billiga daghem för att kunna förvärvsarbeta. Kvinnor med små barn kan inte arbeta. Dagis är mycket dyrt och inte så många som har råd med att lämna sina barn på dagis.
Denna torsdag har kvinnor marscherat med sina barn för utbildningsreform, längre mammaledighet och lägre skatter för barnfamiljer i städer som Eilat, Holon, Bat Yam, Kiryat Motzkin, Rehovot, Hadera och Tel Aviv.
Vill ha sekulär stat
Det finns andra frågor som lyfts i skuggan av massprotesterna i israeliska medier. Den välkända israeliska liberala debattören Carlo Strenger ser den nya sociala rörelsen i Israel som medelklassens och ungdomarnas revolt mot korrupta politiker och deras orättvisa sociala och ekonomiska politik.
I en starkt kritisk artikel i Haaretz anser Strenger att lösningen på krisen i Israel är en ny konstitution som förpliktar Israels politiker att respektera yttrandefrihet och mänskliga rättigheter oberoende av ras, religion och kön. En konstitution som föreskriver total separation mellan stat och religion.
Strenger menar, i likhet med många andra i Israel, att medan medelklassen betalar höga skatter och får ut låga löner utnyttjar ortodoxa familjer och bosättare systemet och får extra förmåner, utan att bidra till landets ekonomi.
Proteströrelsen i Israel som började med några få studenter som tältade i Tel Aviv växer större för varje dag och till andra städer. På lördag planeras flera demonstrationer och möten.