EU-ländernas abortlagstiftning spänner över totalförbud till totalfrihet och en gemensam europeisk abortlagstiftning är inte aktuell. I flera länder går trenden åt fler restriktioner. Polens parlament röstade i onsdags ned ett förslag om totalförbud – med knapp majoritet.
Trenden inom EU är att begränsa aborträtten mer och mer. Det säger Guri van Gulik på människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW. På senare tid har begränsningar i aborträtten diskuterats i Storbritannien, i Polen var ett förslag om totalförbud uppe för omröstning, och Ungern har skrivit in rätten till liv från och med befruktningen i sin nya grundlag.
I juni framkom att ungerska myndigheter använt EU-pengar, avsedda för arbetsmarknadsprojekt, till en anti-abort-kampanj. I Budapests tunnelbana hängde affischer med bilder av foster och orden ”Jag förstår att du inte är redo för mig ännu, men lämna mig hellre till en adoptionsbyrå, LÅT MIG FÅ LEVA”.
Pengarna krävdes tillbaka av EU-kommissionen och EU:s rättighetskommissionär Viviane Reding sade att ”kampanjen strider mot europeiska värderingar”.
Knapp majoritet mot totalförbud
I Polen, som redan har en av de mest restriktiva abortlagarna i EU, avslog parlamentet i onsdags med knapp majoritet ett förslag att införa ett totalförbud à la Malta. Det var en katolsk anti-abort-organisationen som hade samlat in 600 000 namnunderskrifter – sex gånger fler än vad som krävs för att ett medborgarinitiativ ska behandlas i polska parlamentet.
Det finns ingen gemensam EU-lagstiftning som rör abort – av legala och politiska skäl. Rent juridiskt saknar EU kompetens i sociala frågor som abort, på samma sätt som Bryssel inte lagstiftar om de 27 medlemsländernas minimilön eller om homosexuella äktenskap.
En gemensam abortpolitik är en politisk omöjlighet, säger Gauri van Gulik.
– Det är ett totalt dödläge. Motsättningarna mellan länderna är så starka – tänk dig Nederländerna å ena sidan och Polen, Irland och Malta å andra – att vi förmodligen aldrig kommer att få se en gemensam europeisk abortpolitik.
Malta är ett undantag
I den europeiska opinionsundersökningen European Values Survey från 2008 svarade 43 procent av polacker att abort inte kan försvaras under några omständigheter. Motsvarande siffra för Irland var 47 procent och för Malta hela 88 procent. Bara sju procent av svenskarna tycker så.
Alla EU-lagar är i någon mån kompromisser – oacceptabelt för länder med såväl liberal som konservativ inställning till abort. En kvinnas rätt att bestämma över sin egen kropp, eller ett fosters rätt att leva, går helt enkelt inte att kompromissas bort.
Abort är sällan helt lagligt eller helt olagligt. Malta är ett undantag i Europa, där abort är förbjudet under alla omständigheter. Irland och Polen räknas också till länder där abort är olagligt, eftersom de bara tillåter abort i extrema fall. I andra änden av spektrumet finns länder som Nederländerna, Spanien och Sverige, där en kvinna väljer abort om hon vill inom en viss tidsperiod.
De flesta kompromissar
Många länder befinner sig någonstans däremellan och kräver ofta en eller flera anledningar för att bevilja abort.
– Det kan handla om att kvinnan är fattig, att pappan till barnet har omkommit, att graviditeten är resultatet av ett brott, eller att fostret har en allvarlig skada, säger Malin Palm på International Planned Parenthood Federation, IPPF, en organisation som verkar för sexuell och reproduktiv hälsa.
I och med EU:s vidöppna gränser kan europeiska kvinnor göra abort i ett grannland – de som har råd vill säga.
– Polska kvinnor åker till Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Österrike, men det är omöjligt att få fram någon exakt statistik. En del kvinnor köper också abortpiller på nätet, säger Gauri van Gulik på HRW.
Mellan 1980 och 2005 reste över 120,000 irländskor till Storbritannien för att göra abort, enligt den irländska kampanjen Safe and Legal Abortion Rights. Siffran är förmodligen i underkant eftersom patienten inte måste uppge sin adress och eftersom många fler resalternativ har öppnats upp på senare år i och med explosionen av budgetflygbolag.
En irländska betalar omkring 10 000 kronor för resan till Storbritannien eller Nederländerna och för ingreppet, som av naturliga skäl inte täcks av sjukförsäkringen – ”ganska mycket pengar för en ensam tonåring” säger Malin Palm på IPPF. Hon konstaterar att de flesta irländska kvinnor som väljer att avbryta graviditeten trots lagstiftningen är redan mycket utsatta. Det handlar om fattigdom, ungdomar eller kvinnor inom sexhandeln.
Skadestånd vid förnekad abort
EU har ingen makt över länders abortlagstiftning, men hur är det med internationella lagar? Europadomstolen för mänskliga rättigheter – Europarådets domstol, som trots de snarlika namnen inte är en EU-institution – har i några uppmärksammade fall fällt stater för att de nekat sina medborgare abort. Domarna har dock enbart rört fall där kvinnorna faktiskt haft en laglig rätt till abort men ändå hindrats.
Polen dömdes 2007 att betala skadestånd till en kvinna som nekats abort, trots att Polen tillåter abort i fall där kvinnans liv eller hälsa är i fara och trots att kvinnan i fråga riskerade att bli blind på grund av sin graviditet.
I ett liknande fall fälldes Irland 2010. Kvinnan som stämt Irland hade nekats abort, trots att abort kan övervägas i livshotande fall och kvinnan hade en ovanlig form av cancer som riskerade att återkomma i och med graviditeten.