I tisdags presenterade finansminister Anders Borg (M) regeringens budget. Totalt kostar de föreslagna åtgärderna 15 miljarder kronor under 2012. En tredjedel av pengarna går till att halvera krogmomsen. Budgeten innehåller också satsningar på arbetsmarknaden.

Enligt Kjell Rautio, välfärdsutredare vid LO, ska satsningarna ses i perspektiv av att regeringen tidigare skurit ner kraftigt i a-kassan och sjukförsäkringen, och därmed ställt stora grupper utanför arbetsmarknaden. ”En stor del av de insatser som regeringen nu lanserar i höstbudgeten är egentligen en konsekvens av tidigare förd politik”, skriver han på LO-bloggen.

Mot bakgrund av den ekonomiska oron i Europa har regeringen döpt budgeten till Tid för ansvar. Budgetsatsningarna ska enligt Anders Borg hjälpa till att motverka krisens effekter, förbättra de långsiktiga förutsättningarna för jobb och tillväxt och förstärka välfärden.

Oppositionspartierna var inte sena att kritisera finansministern för påståendet om ansvarstagande. ”Alliansregeringen har ägnat de senaste åren åt att dränera samhällets gemensamma kassa genom omfattande skattesänkningar och man fortsätter på samma linje. I ett läge då vi har massarbetslöshet, och en stigande sådan, väljer regeringen att skänka bort 5,4 miljarder i sänkt krogmoms. Inga nya jobb skapas. Det är raka motsatsen till att ta ansvar” kommenterade till exempel Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Regeringen har också fått hård kritik för två andra aspekter av budgeten. Dels att regeringen kör över riksdagen i frågan om sjukförsäkringarna, och skjuter upp återinförandet av de tidigare reglerna som enligt en omröstning i riksdagen i somras skulle ha införts senast den 1 januari 2012. Dels att regeringen drar ner markant på pengar till miljö- och klimatarbete.

Saknar jämställdhetsambitioner

Ur ett jämställdhetsperspektiv innehåller budgetpropositionen inte några större satsningar eller ambitioner, vilket bland andra socialdemokraterna Håkan Juholt och Carin Jämtin uppmärksammade på DN Debatt. Även fackförbundet Kommunal är kritiska till regeringens bristande ambitioner på området. Kommunal konstaterar att regeringen minskar stödet för jämställdhetspolitiska insatser och räknar med att löneskillnaderna mellan kvinno- och mansdominerade branscher ska öka.

– Det är mycket som vi tycker saknas. Analysen att kvinnor behöver jobba mer finns med – men inte hur det ska gå till, säger Ulrika Lorentzi, jämställdhetspolitisk utredare på Kommunal.

Kommunal efterlyser satsningar på rätt till heltid, bättre öppettider i barnomsorgen och satsningar på äldreomsorgen så att kvinnor med äldre föräldrar kan arbeta och känna sig trygga med det.

– Den här regeringen betonar mycket hur jobbskatteavdraget blir en drivkraft för kvinnor. Det har vi inte sett att det har blivit. Kommunal menar att man måste göra satsningar i välfärden för att kvinnor ska kunna jobba mer, säger hon.

Det enda positiva som Ulrika Lorentzi kan hitta i budgeten vad gäller jämställdhet är att jämställdhetsbonusen ska förenklas.

I en inte särskilt uppmärksammad bilaga till budgeten, Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män, skriver regeringen att jobbskatteavdraget är bra för kvinnor eftersom det ökar drivkraften att gå från deltid till heltid. Regeringen menar också att den omdiskuterade sänkta krogmomsen gynnar kvinnors sysselsättning. I dag arbetar fler kvinnor än män inom sektorn, och regeringen menar därför att sänkningen av krogmomsen kommer att ge fler kvinnor jobb. Åtgärden ska även leda till att kvinnor lämnar spisen till förmån för restaurangmat. ”Potentialen för en omfördelning av tid från hemarbete till marknadsarbete kan därmed anses vara stor”, skriver regeringen i tidigare nämnda bilaga.

Förbättra välfärden

Kommunal tycker dock inte att sänkt krogmoms är en effektiv metod att skapa jobb utan menar att det finns andra jobbinvesteringar som skulle vara mer effektiva. Och när det gäller möjligheten att fler kvinnor skulle jobba på restaurang menar Ulrika Lorentzi att det först och främst måste skapas förbättringar i välfärden.

– Om det inte finns en fungerande välfärd, till exempel självklar rätt att få barnomsorg på kvällar och helger, är det inte möjligt för kvinnor att arbeta mer, säger Ulrika Lorentzi.

Den synpunkten delas av Sophia Lövgren, generalsekreterare för organisationen Sveriges Makalösa Föräldrar. Hon kritiserar budgeten för att sakna konkreta insatser för de 60 000 ensamstående kvinnor med barn som lever under fattigdomsgränsen. Tillgång till nattis i hela landet är ett exempel, menar hon, på en åtgärd som skulle underlätta dessa föräldrars tillvaro.

När Moderaterna presenterade budgeten på DN Debatt, var budskapet att de ekonomiskt utsatta får mest. Bland annat genom höjt bostadsbidrag. Men Sophia Lövgren håller inte med om att ensamstående föräldrar skulle vara budgetens vinnare.

– Ekonomiskt stöd är bara för en akutsituation, men det löser inte problemet i det långa loppet, säger hon.

Hon anser att en höjning av bostadsbidraget är välkommen, men har också flera invändningar.

– Det handlar om 400 kronor mer i månaden än tidigare. Det är inte fy skam, men ensamstående föräldrar är en grupp som har väldigt ont om pengar och har försakat sin fysiska och psykiska hälsa under lång tid, så jag tycker definitivt att beloppet hade behövt höjas mer, säger hon.

Och ännu hellre än en höjning av bostadsbidraget skulle hon önska att regeringen höjde underhållsstödet, vilket berör en stor grupp kvinnor.

– Jag förstår inte varför man inte än i dag har höjt underhållsstödet med mer än 100 kronor de senaste 16 åren. Gå till Konsumentverket och fråga vad ett barn kostar!