Har katarerna[1] i huvudet sedan jag läste en författare av riddarromaner som gjorde mig uppmärksam på att dessa tidiga kristna som talade om jämlikhet mellan människor blev förföljda av den ”heliga moderkyrkan”, hängdes och brändes på bål. Jag finner det likaledes absurt att dagens colombianska katoliker som anslutit sig till Mira (Movimiento Independiente de Renovación Absoluta, ett kristet mittparti), med sådan frenesi opponerar sig mot varje försök att lagstifta om rättigheter. I sex år har Mira motsatt sig rätten för människor att själva välja om de vill gifta sig, oberoende av deras sexuella orientering och könsidentitet. Det är skamligt i ett land med en konstitution som hävdar alla människors jämlikhet.

Men för tio dagar sedan hände det någonting. Den kristne senatorn Carlos Baena fick mot alla odds igenom sin föreslagna antidiskrimineringslag, vilket fick mig att försonas med historien och drömma om verklig jämlikhet inom en snar framtid. Kanske kommer statens hycklande antirasistiska kampanjer vara överflödiga.[2]

Måste offra sig

Baenas antidiskrimineringslag var initialt ett försök att förbjuda rasdiskriminering för att komma till rätta med missförhållandet att 80% av de svarta i Colombia lever under fattigdomsstrecket – vilket är skandalöst och har sin grund i rasism. I Cali, en stad i södra Colombia, där en stor andel av befolkningen är svarta, publicerades för några månader sedan en arbetsplatsannons i tidningen El País. Bland de eftertraktade egenskaperna var att den arbetssökande skulle vara ”nn”, vilket vid närmare granskning visade sig betyda ”no negro”.

Det finns mycket att bli indignerad över i vår samtid. Som att 65 procent av barnen som intervjuades i undersökningen ”Y los niños qué?” (Och barnen vad?) – som utfördes av organisationen Plan (en internationell NGO som arbetar mot fattigdom, bland annat i Latinamerika) – svarade att det är ok med våld mot kvinnor, att kvinnan måste offra sig för familjen och att det är normalt och korrekt att det är hon som görs ansvarig att försörja och ombesörja barnen som är under tre år gamla. En majoritet av barnen tyckte tydligen att kvinnor bör utstå familjevåldet för barnens skull. Vad innebär dessa oroande svar för framtiden?

Mer långtgående

Så det var på tiden att vi skulle ha en lag mot diskriminering, en lag som trots allt borde ha varit ännu mer omfattande och inbegripa till exempel diskriminering på grund av kroppslig volym, som är ett slags diskriminering som ökar i samma takt som den kroppsliga volymen ökar hos människor i storstäderna. Ändå hade Baenas projekt blivit än mer långtgående sedan det passerat från senaten till kammaren och slutade med att förutom ras även inkludera diskriminering på basis av från huvudfåran avvikande politisk ideologi, filosofi, religion, etnicitet, genus och sexuell orientering – vilket är intressant med tanke på hur svårt kyrkans predikanter haft att respektera den mångfald som faktiskt finns i varje samhälle.

Det blev en spänd väntan på att texten som förenade förslagen skulle godkännas. Senatens version nämnde endast ras och etnicitet medan kammarens ville förbjuda alla former av diskriminering. Till slut hängde det på det konservativa partiet, vars ledare föll till föga med argumentet att lagen inte kan stipulera mindre mänskliga rättigheter.

Så länge det inte finns obligatorisk utbildning om respekt för mångfald och det annorlunda vid sidan om antidiskrimineringslagstiftningen kommer missförhållandena och våldet mot marginaliserade befolkningar att bestå. Men vi befinner oss vid födseln av nya och bättre möjligheter för alla vilket så vackert visas i följande meddelande som har spridits genom de sociala medierna:

HITTA DEN SOM ÄR GAY

JJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJ:JJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJJ:

HITTAR DU INTE?

DET ÄR FÖR ATT VI ALLA ÄR LIKA

[1] Katererna är en benämning för en heterogen miljö av gnostiskt influerade kristna i främst södra Frankrike, Spanien och Balkan som stämplades som heretiker av den katolska kyrkan (översättarens anmärkning).

[2] I Bogotá fylls i dag busshållplatserna med stora bilder på president Juan Manuel Santos Calderón som manar oss att sluta diskriminera och i Paris tillgrep myndigheterna det pedagogiska greppet att visa ett foto på en rasists pyttelilla hjärna jämte vita, gula och svarta människors normalstora hjärnor.