Dessa grupper genomförde därför en 66 dagar och 500 kilometer lång vandring till huvudstaden La Paz och väntade en timme framför presidentbyggnadens dörrar för att få till stånd en dialog med Morales.

Då deklarerade presidenten att han kommer att låta parlamentet ta ställning till ett nytt förslag till vägdragning som tillgodoser kraven från urbefolkningen. Beslutet ligger i linje med den miljölag parlamentet i Bolivia håller på att utarbeta. Lagen ställer människan och naturen på jämlik nivå och innehåller elva punkter som bland annat befäster moder jords rätt till liv och existens och att inte förorenas.

Samtidigt har människorättsgrupper, till exempel Minority Rights Group International, krävt att den bolivianska regeringen utreder hur polisen agerat för att sätta stopp för urfolksgruppernas protestmarsch. Och Evo Morales har tidigare i år fått kritik för att många av de stora olje- och gruvprojekt som pågår i Bolivia strider mot den punkt i lagförslaget som ger moder jord rätt "att inte skadas av enorm infrastruktur och utvecklingsprojekt som påverkar balansen i ekosystem och de folk som lever på platsen".

Kritiken kom i samband med att Morales bett FN att anta en deklaration och göra den 22 april till den internationella dagen för moder jords rättigheter. Deklarationen om moder jords rättigheter formulerades på det folkliga klimatmötet i Cochabamba den 22 april 2010 som svar på det officiella klimattoppmötets misslyckande i Köpenhamn 2009.