Generaler och överstar från den armé som våldtog och torterade under juntatiden i Uruguay handlar i dag i samma butiker som Ana Valdés. Hon har svårt att beträda det offentliga rummet medan de ostraffade förmedlar sin världsbild till dagens officerare.
Elakhet. Är det skillnad mellan elakhet och ondska? Jag lever just nu omringad av ondska. Den metafysiska ondskan, den som jag ibland har trott inte existerar.
Häromdagen anmälde tjugofem av mina gamla fängelsekamrater, i dag alla kvinnor mellan femtioåtta år som jag, och sjuttiofem år, sexuella brott som inte hade tidigare avslöjats av olika anledningar. (Moraliska skrupler, skam, rädsla att bli utfrusna, att bli behandlade som medlöpare, och så vidare).
Några av dem var nunnor, de hade våldtagits och förnedrats, deras kroppar hade utsatts för hemska övergrepp, råttor i vaginan, sodomiserats med flaskor, knivar och händer, bränts med cigaretter, hängts från rep och kablar. Officerare hade urinerat på dem, tvingat dem att förneka allt som de trodde på…
Samma armé då och nu
En av dem, en dominikansk nunna, har blivit språkröret för denna grupp som började träffas för ett år sedan och som nu kommer ut med dessa fakta som får stor uppmärksamhet i media. De har fått hjälp av psykologer och jurister, de stämmer soldater och officerare, men egentligen är det hela armén som sitter på de anklagades bänk.
För några veckor sedan anmälde en ung pojke i Haiti några uruguayska soldater för ett sexuellt övergrepp. Uruguayska soldater är i Haiti under FN:s regi som en del av de fredsbevarande trupper som hjälper landet efter jordbävningen som ödelade landet för ett år sedan. Enligt offrets utsaga hade de lockat honom till basen med löfte om pengar och sprit och sedan våldfört sig på honom, filmat övergreppet och laddat upp videon på You Tube.
Det påminde starkt om Abu Ghreibs fotografier och gjorde att flottan kallade hem de anklagade. Nu vill Haiti att alla fredsbevarande trupper lämnar landet. De anklagas för att sprida koleran.
Dagens uruguayska armé är samma armé som torterade, våldtog och mördade politiska dissidenter och det förvånar många. Efter sex år av vänsterstyre och tjugofem år av demokrati är armén orubbad och den förmedlar samma världsbild till dagens unga officerare som gjorde den ökänd för grymhet och övergrepp.
Rena rama ondskan
Tidigare har vi alla trott att de som torterat oss hade gjort det av politiska orsaker och att det hade ändå funnits ett slags ”fair deal”.
Nu vet vi att det var ren ondska som styrde dessa handlingar, det var inte ett behov att få information, utan rena rama ondskan som också Hanna Arendt beskriver i ”Ondskans banalitet”.
På det sättet har Uruguay nu ingått i en trist statistik, det som har hänt under Balkankriget har också skett här. Kvinnornas kroppar har blivit en del av krigsbytet och förvandlats till den segrande arméns lagerkransar.
Jag barrikaderar mig i min lägenhet och har svårt att beträda det offentliga rummet där generaler överstar och kaptener som gjorde sig skyldiga till dessa övergrepp handlar i samma butiker som jag.