Det finns inga vetenskapliga belägg för den amerikanska läkaren Richard Gardners kontroversiella PAS-teori (Parental Alienation Syndrome), se artikeln PAS – en teori som aldrig ger barn rätt. Gardners ”sjukdom” består av en grupp generella symtom utan någon empirisk grund, teorin grundar sig istället på vad Gardner säger att han personligen har iakttagit. Tidigare påstod anhängare att PAS snart skulle komma att införas i vedertagna diagnosförteckningar, men då åren gått utan att detta har skett, har anhängarna allt oftare börjat driva teorin utan att kalla den PAS, utan PA, PAL eller PAD (Parental Alienation Disorder) eller liknande.
I Sverige har Socialstyrelsen slagit fast att icke vetenskapligt belagda teorier inte ska användas av socialtjänsten. Därmed får PAS-teorin inte användas i vårdnadstvister här. Men den används ändå, både av socialtjänstens utredare och i rättsväsendet.
Socialtjänsten och PAS
I höstas arrangerade ROKS (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) konferensen Vårdnadstvisten – med barnet i fokus?, där bland annat representanter för yrkesgrupper som möter barn i samband med vårdnadstvister berättade om hur PAS influerat både socialtjänsten och rättsväsendet i Sverige.
Även Socialstyrelsen noterar nu att PAS påverkar socialtjänsten. I sin uppföljning av hur socialtjänsten har hanterat 2006 års lagändring om vårdnadstvister nämner Socialstyrelsen visserligen inte PAS-teorin som sådan, men de beskriver hur både forskare och barnrättsorganisationer har konstaterat att den grundläggande föreställningen om manipulerande mammor genomsyrar socialtjänstens hantering av barnsamtal i samband med vårdnadstvister.
Socialstyrelsen skriver att socialtjänsten följer lagens formella krav på att de ska prata med barn om deras upplevelser och önskemål i samband med vårdnadstvister. Men kontakter med Barnombudsmannen, Rädda Barnen, Barnens rätt i samhället (BRIS) och forskare i ämnet visar att barnen själva uppger att socialtjänsten inte lyssnar på dem.
Istället har socialtjänstens utredare diskvalificerat barnens vilja – på grund av att hon eller han ansetts vara alltför allierad med den ena föräldern och ansetts ha distanserat sig till den andra föräldern, samt till och med att barnet har ansetts vara manipulerad av den ena föräldern.
– Vi har ju sett hur papparättsrörelsen har satsat på att påverka socialtjänsten om PAS, säger Angela Beausang, ordförande i ROKS, till Feministiskt Perspektiv. Men man kan fråga sig varför socialtjänsten tar in detta.
Rättsväsendet och PAS
Socialtjänstens utredningar i vårdnadstvister ligger till grund för domstolarnas beslut om vårdnad, boende och umgänge. Och enligt Socialstyrelsen uppföljning vittnar barnrättsorganisationerna om att samma diskvalificering av barns vilja sker där.
Barns starka avståndstagande från den ene föräldern har i en del fall varit så provocerande för rättsväsendet att man tagit till en juridisk åtgärd och skiljt barnet från den förälder som det allierat sig med och placerat det hos den förälder som det distanserat sig från, alltså den förälder som det uttryckt rädsla för. Man har valt en juridisk åtgärd istället för att gå till botten med problemet till exempel genom att ge psykologiskt stöd till barn och föräldrar. (Rädda Barnen)
Trots att en riskbedömning enligt lagen alltid måste göras vid våld i familjen visar Socialstyrelsens uppföljning att 88 procent av landets kommuner uppger att de inte har tillgång till riskbedömningsinstrument.
Angela Beausang är positiv till att det nu synliggörs hur PAS-teorin har influerat socialtjänst och rättsväsende, eftersom synliggörandet är första steget till förändring. Hon hänvisar också till barnrättsorganisationernas krav på en utredning om hur vanligt det är att socialtjänsten diskvalificerar barns uttalanden på grund av föreställningen om manipulering.
– Detta är och har varit ett stort hot mot kvinnors och barns rättssäkerhet, säger Angela Beausang. Det är absolut nödvändigt med en genomgång av hur vanligt det är. Vi hoppas bara att en sådan verkligen blir av nu.
Läs mera:
Familjerätten och barnet i vårdnadstvister. Uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform
slagit igenom i socialtjänstens arbete. Socialstyrelsen.
