I onsdags presenterade Brottsförebyggande rådets (Brå) den årligt återkommande Nationella Trygghetsundersökningen. Brå konstaterar att de boende i Sverige generellt sett känner sig trygga. Men när det gäller att vistas utomhus sent på kvällen känner sig kvinnor flerfaldigt mer otrygga än män. Var fjärde kvinna (25 procent) känner sig otrygg och var tionde (11 procent) undviker att gå ut ensam sent på kvällen. För män är motsvarande siffror 7 respektive 1 procent.

Beatrice Unander-Scharin, styrelsemedlem i ROKS och anställd på tjejjouren Ronja i Västerås, påpekar att det inte är helt befogat för en kvinna att vara rädd ute.

– Det som vi vet inom kvinno- och tjejjoursrörelsen är att kvinnor är mer utsatta i hemmet, säger hon.

Detta är också något som Brå konstaterar, åtminstone vad gäller utsatthet för hot, trakasserier och misshandel. Kvinnor utsätts oftast för dessa brott i hemmet eller på arbetet och gärningspersonen är bekant eller närstående. När män utsätts för den typen av brott sker det oftare på allmän plats och gärningspersonen är oftast en okänd person. Mönstret är välkänt sedan tidigare.

Unga kvinnor särskilt utsatta

Även om kvinnor och män utsätts för brott i ungefär lika stor utsträckning, gäller det olika typer av brott. Medan män oftare utsätts för misshandel, personrån och bedrägerier utsätts kvinnor oftare för hot, sexualbrott och trakasserier.

Unga kvinnor är särskilt utsatta för hot och trakasserier, enligt Brå. Det kan handla om att bli förföljd, få oönskade samtal, besök eller meddelanden, eller hot över nätet. Beatrice Unander-Scharin tror att sådana brott kan förklara en del av kvinnors rädsla för att vistas ute sent på kvällen.

– Det som kan väcka den känslan är rädsla för sexuella trakasserier och att bli ropad efter, få sin kropp kommenterad eller möta någon som beter sig hotfullt på stan. Det handlar om att vi kvinnor inte får ha våra kroppar för oss själva.

Mellan 2006 och 2010 minskade andelen otrygga kvinnor, men i och med årets undersökning ökar andelen något. Enligt Brå är det dock för tidigt att säga om det är ett trendbrott eller en enstaka avvikelse från en annars stabil minskning.

Får stora konsekvenser

För kvinnor och utrikes födda personer får otryggheten större konsekvenser än för män och personer födda i Sverige. Kvinnor och utrikes födda anpassar i högre utsträckning sitt beteende till otryggheten genom att avstå från aktiviteter eller ta en omväg.

Beatrice Unander-Scharin har många tankar kring vad som kan göras för att förbättra situationen. Utifrån sitt arbete på tjejjour ser hon behov av stärkande arbete för tjejer, att tjejer ges samma möjlighet att bygga upp självstyrka och trygghet som män, antidiskriminerande åtgärder och attitydförändringar i hela samhället. Hon hoppas också att politikerna, rättssystemet, polisen, socialtjänsten och skolorna lyssnar på och tar till sig kvinno- och tjejjourernas samlade kunskap.

– Vi blir hörda till viss del, men det går långsamt, lite för långsamt.