– Det är en symbolisk summa och med den vill vi visa att det finns en tydlig politisk vilja att arbeta med de här frågorna, säger jämställdhetskommunalråd Martina Nilsson (V).

Malmö stad har gett i uppdrag till en kvinnojour att erbjuda papperslösa kvinnor och barn skydd och stödsamtal.

Annika Gustafsson från kampanjen Ain’t I a Woman, som jobbar för alla kvinnors rätt till skydd mot våld oavsett papper eller inte, tycker att lösningen känns halv.

– Jag tycker att det känns som att kommunen förminskar sitt ansvar och i och med att pengarna bara går till en jour och knappt täcker kostnaderna för vad en plats kostar under ett år. Alltså förutsätter detta att våldsutsatta kvinnor vet exakt var de ska vända sig och att det inte är flera som behöver skyddat boende samtidigt.

Pengarna räcker inte

Martina Nilsson (V) menar att upplägget har valts för att inte kommunens myndighetsutövning ska skrämma bort någon.

– Enligt socialtjänstlagen ska dessa kvinnor få den hjälp som de behöver, men eftersom kommunen är en myndighet med vissa befogenheter och skyldigheter är det bättre att den här verksamheten ligger på fristående organisationer, säger hon.

På flera kvinnojourer som Feministiskt Perspektiv varit i kontakt med är rösterna samstämmiga. ”Pengarna kommer inte att räcka, men det politiska beslutet är positivt”. Det är en uppfattning som även Annika Gustafsson delar.

– Det är ett steg på väg, men om politikerna menar allvar med att hjälpa dessa kvinnor så krävs det lite mer.

I Malmö stads pressmeddelande står det att alla kvinnor nu, oavsett om de har papper eller inte, ska erbjudas samma skydd mot våld i nära relationer. Hur detta ska kunna bli verklighet när budgeten ser helt annorlunda ut för dessa två grupper är ännu oklart. Men Martina Nilsson är positiv till att det ska gå att genomföra.

– När vi har utrett och dokumenterat hur stort behovet är hoppas vi kunna skjuta till mer pengar. Vi kommer att ha en nära dialog med kvinnojouren och se vad som händer.

Stort skyddsbehov

Kvinnojourerna har redan i dag kontakt med många som lämnat en våldsam man och därmed riskerar att förlora sin rätt till uppehållstillstånd genom anknytning. Där finns vetskapen om att behovet av stöd och skydd är stort.

När det gäller gruppen kvinnor som lever gömda efter att ha nekats asyl är kunskapen mindre. De kan vara kvinnor som under lång tid levt isolerade och inte haft kontakt med några myndigheter. De har inte tidigare kunnat få hjälp med skyddat boende eftersom socialtjänsten inte betalat för dem. I och med det nya beslutet ska även de kvinnorna nu få rätt till skydd.

– Vi samverkar med flera organisationer som på olika sätt möter papperslösa för att den här informationen ska sprida sig, säger Martina Nilsson (V).