Under våren arrangerar Socialdemokraterna i riksdagen tillsammans med S-kvinnor i Stockholm en seminarieserie om kvinnor, makt och politik. Serien ska i tur och ordning handla om kvinnors arbetsmiljö, kvinnors löner, kvinnors skatter och kvinnors tid.

Ylva Johansson, Socialdemokraternas talesperson i jämställdhetsfrågor och vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet, inledde kvällen med att berätta att hon samma dag hade skickat ett brev till Riksrevisionen där hon kräver en granskning av regeringens politik för att utröna om den leder till ökad jämställdhet. Hon menar att det finns mycket som tyder på motsatsen.

De områden som Ylva Johansson vill att Riksrevisionen granskar utifrån de jämställdhetspolitiska målen är löner, arbetsmarknaden, obetalt hemarbete, inflytande i maktsfären och mäns våld mot kvinnor.

Syftet med den nystartade seminarieserien är på liknande vis att föra upp jämställdhet på dagordningen:

– Det pratas alldeles för lite om jämställdhet i dag, sade Ylva Johansson.

Flytta fokus

Inbjuden till onsdagens seminarium var överläkaren och professorn i arbets- och miljömedicin Eva Vingård från Uppsala universitet. Hon började med att slå fast att hon hellre talar om arbetsmiljö än kvinnors arbetsmiljö. Kvinnor är inte förutbestämda att ha någon särskild arbetsmiljö:

– Jag vill hellre fokusera på den bra och den dåliga arbetsmiljön – och fokusera på att den dåliga ska bort.

Hon pratade om vikten av ett inkluderande arbetsliv – vilket också är namnet på en statlig utredning (SOU 2009:93) som Eva Vingård är medförfattare till. Ett arbetsliv som inte bara vita, medelålders, heterosexuella, friska män kan ta del av.

Att människor har olika förutsättningar vad gäller till exempel fysisk kapacitet eller ekonomiska resurser ska inte behöva vara ett hinder för arbete. Det handlar inte om att tycka synd om dem som har svårt att få tillträde till eller stanna kvar på arbetsmarknaden, poängterade Eva Vingård:

– Det handlar om rättvisa.

En vanlig orsak till att många kvinnor blir sjuka är hög belastning i kombination med litet beslutsutrymme på jobbet. Kombinationen ökar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, depression och muskel- och skelettskador.

Ojämlikhet i hälsa

Eva Vingård framhöll att det finns mycket att göra i arbetslivet för att skapa positiv inverkan på människors hälsa. En god psykosocial arbetsmiljö är avgörande, liksom en väl fungerande arbetsorganisation. God hälsa hänger också ihop med sådant som att ha en känsla av autonomi, ha kontroll över sin situation och att bli sedd.

Det är också ett faktum att välbeställda människor – exempelvis höga chefer – löper mindre risk att för att få vissa sjukdomar än låginkomsttagare. Ojämlikheten i hälsa kan även beskrivas genom att titta på medellivslängden i olika geografiska områden. I undersökningen Hälsan på spåret (genomförd i Stockholm, 2006) fann forskare att både kvinnor och män i genomsnitt levde sex år längre i Danderyds kommun jämfört med Sundbybergs stad.

En person i publiken lyfte fram att intensiteten i arbetslivet har ökat, vilket bland annat tar sig uttryck i att det har blivit allt vanligare bland arbetarkvinnor i LO-yrken att inte hinna ta en kortare pratpaus i arbetet.

En annan person från fackförbundet Kommunal berättade om situationen inom äldreomsorgen, där personalen får direktiv via sms som på minuten dikterar vad de ska göra och om de till exempel får prata med vårdtagaren eller inte.

– Det är sådant som vi vet leder till ohälsa, kommenterade Eva Vingård.