Arbetstidsförkortning med bibehållen lön skulle leda till att människor mår bättre, känner sig mindre stressade, sover bättre och tycker bättre om sin livssituation. Det säger Göran Kecklund, docent vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm, i en intervju med arbetsmiljoforskning.se.

Han hänvisar till den enda studie om arbetstidsförkortning som har gjorts i Sverige. Studien gjordes 2007 av numera nedlagda Arbetslivsinstitutet. Forskarna kom fram till att de självupplevda effekterna av förkortad arbetstid är positiva, men fann inga objektiva mått på hälsoeffekter. De kunde inte observera någon minskad sjukfrånvaro eller att hälsan påverkades biologiskt sett (vad gäller exempelvis stresshormoner).

Av de 800 personer som ingick i studien fick hälften arbetstidsförkortning, hälften inte. Deltagarnas hälsa – både objektiv och självupplevd – undersöktes efter ett och två år.

– Det hade varit intressant att undersöka vad som hade hänt efter tre år. Men egentligen hinner inget förändras under så kort tid. Det krävs fem eller tio år för att få igenom en förändring. Och vi har inte kunnat göra någon uppföljning tyvärr, säger Göran Kecklund till arbetsmiljöforskning.se.

Överlag finns det lite forskning om effekterna av arbetstidsförkortning, både i Sverige och internationellt, enligt Göran Kecklund.