För drygt ett år sedan träffade Feministiskt Perspektiv två medlemmar från Sikhula Sonke då de var här för att diskutera Systembolagets uppförandekod. Den började gälla från och med den 1 januari i år.

Sara Claasen, som i dag återvänder till Sydafrika, har varit här för att träffa aktörer som på olika sätt har makt att bidra till att förändra lantarbetarnas situation: Systembolaget, svenska vinimportföretag och riksdagsledamöter.

– Vi måste fortsätta att informera vinimportörer om situationen för lantarbetare i Sydafrika och trycka på Systembolaget att på allvar involvera lantarbetare i sitt etiska arbete. Och skärpa kraven i uppförandekoden så att de också omfattar en lön som går att leva på,säger Sara Claasen.

Som det ser ut i dag är minimilönen alldeles för låg för att försörja en familj.

Under 2010 uppgick värdet av svensk vinimport till 4,6 miljarder kronor. Nu kräver Rättvis vinhandel att Systembolaget och svenska importföretag börjar ta bättre ansvar för lantarbetarnas situation.

Koden innebär att importörer förbinder sig att ta ansvar för att grundläggande arbetsvillkor upprätthålls i hela produktionskedjan.

– Det har inte hänt så mycket sedan vi började arbeta med kampanjen förra året. Men det är ju också för tidigt att säga vilken effekt koden har fått med tanke på att den just börjat gälla. Man kan väl tänka att det till en början är bra för då kanske standarden för folk som börjar sälja till Systembolaget höjs något, säger Åsa Eriksson, temahandläggare på Afrikagrupperna.

Kvinnor tjänar mindre

Hon upplever också att Systembolaget är villiga att föra en dialog med dem kring frågorna, vilket hon tycker är positivt.

– Under Saras besök fick vi signaler om att Systembolaget är intresserade av att undersöka möjligheten att teckna ett globalt ramavtal med det internationella lantarbetarfacket och att börja diskutera om krav på att en levnadslön borde ingå i koden, säger hon.

Att koden ska innebära några omvälvande förändringar för lantarbetarnas liv tror Åsa Eriksson är för mycket att hoppas på. Men det är ett steg i rätt riktning.

– Att det finns en kod gör det lättare att föra en diskussion kring dåliga arbetsvillkor.

I dag arbetar lantarbetarna under osäkra arbetsvillkor. Många bor i fallfärdiga boenden på vingårdarna och det är endast de fast anställda männen som står på kontraktet.

– Tyvärr säger koden ingenting om boendeförhållandena där kontrakten alltid upprättas med den fastanställda mannen. En kvinna blir därför beroende av mannen på grund av att det är näst intill omöjligt för henne att få en egen bostad på gårdarna, säger Åsa Eriksson.

För en lantarbetare på de sydafrikanska vinfälten är livet hårt. Värst drabbade är kvinnorna. Sara Claasen, en av de äldsta medlemmarna och en av de kvinnor som var med att startade Sikhula Sonke, berättar att det svider i hjärtat på kvinnorna som tvingas skicka i väg barn hungriga till skolan.

– Vi arbetar för svältlöner. Vi har inte råd att bli mätta. Vi vill att koden ska inkludera skäliga löner. Vi kvinnor tjänar dessutom mindre än männen trots att vi utför samma jobb, säger Sara Claasen.

Handla vin med gott samvete

En annan aspekt som påverkar arbetsmiljön negativt är klimatförändringarna. Sara Claasen berättar druvor torkar och blir förstörda på vinrankorna. Som lantarbetare måste man gå långa sträckor för att leta bra druvor som kan plockas, och fylla lådan eller hinken.

– Många arbetar också sjuka. Att arbeta under enorm hetta när man är hungrig och sjuk är väldigt farligt.

De som rapporterar om missförhållanden på arbetet riskerar att bli bestraffade på ett eller annat sätt.

Sverige besitter en stor makt och kan förändra mycket med tanke på att det handlas enormt mycket vin från Sydafrika.

– Det är inte etiskt okej att profitera på människors billiga arbetskraft, säger Åsa Eriksson och fortsätter:

– Vi skulle också önska att Systembolaget gör det möjligt för kunderna att handla vin med gott samvete. Det skulle innebära att man i butikerna informerar om arbetarnas situation, säger Åsa Eriksson.