Tjugo kvinnor i olika åldrar sjunger i kör olika texter ”Jag fängslades när jag var 19 år, de torterade mig och skickade hem till mina föräldrar mina blodiga kläder, de trodde att jag hade dött.” ”Min livskamrat sköts till döds inför mina ögon.”

”Jag våldtogs av speciellt tränade hundar” ”Jag föddes i en kasern och levde i fängelset med min mor tills jag var två år, senare levde jag med mina morföräldrar och hälsade på mamma varannan vecka i tio år.” ”Min far försvann, ingen vet vad han är begravd.”

Det är tunga texter, jag känner igen de flesta, jag kunde ha skrivit dem själv. Många av dem var grunden för min egen bok Er tid skall komma.

Ur kören springer en vacker svart kvinna, hon är en av de få professionella skådespelare som spelar med i Antigona Oriental, en modig och våghalsig iscensättning där den tyske regissören Volker Lösch och den uruguayska dramatikern Marianela Morena sätter ihop Sofokles text om Antigone med texter skrivna av uruguayska kvinnliga politiska fångar.

Publiken består huvudsakligen av släktingar till politiska fångar, i det lilla Uruguay med bara tre miljoner invånare fanns en politisk fånge nästan i varje familj.

Sofokles text framförd av Antigone blir märklig aktuell, Antigone vill begrava sin bror, som dömts till döden och till vanära. Hennes syster Ismene säger att det går inte att sätta sig emot makten, att han dömdes till döden av stadens furste och att denne är mäktig. Lyd de mäktiga och skapa inte oro, säger Ismene.

Men Antigone är en upprorisk själ och ifrågasätter maktens straff mot brodern. Hon leder kören och kören skriker: ”Herr president, var är våra döda, vem dödade dem och varför är de inte straffade?”

Uruguays lag som benådade alla militärer inblandade i tortyr och försvinnande av politiska dissidenter är en juridisk mardröm som har dömts ut som icke förenlig med landets författning och med internationella överenskommelser.

Två gånger röstade folket emot lagens avskaffning, 52 procent mot 48 procent, det visar igen hur delat är Uruguay i den fråga. Antigone skriker: ”de röstade emot av rädsla av viljan att glömma men ingen får glömma min obegravda och vanärade bror”.

Uruguays hundratals försvunna skriker som Antigone och kräver rättvisa och ansvar, de vill inte hämnas men de vill bli begravda och begråtna av släktingar och vänner.

Antigona Oriental är på väg till Spanien och Tyskland, jag hoppas att den kommer till Sverige också.