Nedsjunken i en kontorsstol sitter Angélica Persson omgiven av pappersark i prydliga högar. Med kollegan Hyrije Matarova och praktikanten Arian Salah Salah vid sin sida sammanställs kvitton ytterligare en gång. De senaste veckornas inköp liksom renovering och städning av lokalerna kräver en fullständig översikt.

– Satsningen på kvinnocentret är enormt viktig för oss så det är viktigt att allt är korrekt från början, säger Angélica Persson, projektledare för Tjejer i Förening (TiF).

Efter en överenskommelse med fritidsförvaltningen ses ABF-projektet husera vägg i vägg med Rosengårdsbadet. För lokalerna, som tidigare hyrts ut till lokala kvinnoföreningar, tar TiF nu ett samordningsansvar. Ett naturligt steg i projektets utveckling menar Angélica Persson som nu vill se kvinnoföreningar dra nytta av varandra än mer.

– För oss är det ovärderligt att vara nära våra unga deltagares mödrar, mostrar och systrar. På så vis kan vi informera om vår verksamhet och vara tillgängliga för att ge råd och stöd, säger Angélica Persson.

Projektet grundades i april 2010 mot bakgrund av att unga tjejer var underrepresenterade bland de i stadsdelen som aktivt deltog i någon föreningsverksamhet. Genom så kallade engagemangsguider inledde TiF arbetet med att länka samma tjejer med föreningslivet, ett arbete som tidigt gav önskvärt resultat. Snart belönades TiF med Malmö Stads pris för hållbar och långsiktig jämställdhet.

Föreningsliv en lyx

Förklaringen till ett relativt lågt deltagandet är enligt Hyrije Matarova komplex. För en del föräldrar upplevs det otryggt att sända sina döttrar till främmande människor på kvällstid. Samtidigt saknar en del familjer traditionen av aktivt föreningsdeltagande, något som i flera länder ses som en lyxprodukt. Därför är det inte konstigt att en
ansträngd ekonomi ofta resulterar i att föreningslivet prioriteras bort. Medvetenheten om att det går att ansöka om ekonomiskt stöd för barns fritidsaktiviteter är i vissa fall låg. Hyrije Matarova slår emellertid fast att det är förenklat att enbart se till familjens roll.

Hyrije Matarova

– Blicken bör även vändas mot samhällets struktur. Vare sig det är medvetet eller ej riktas flertalet verksamheter mot unga killar. Som tjej kan det ta emot att ensam söka sig till en fritidsgård eller idrottsklubb som domineras av unga män, säger Hyrije Matarova.

Angélica Persson menar att det krävs förankring för att nå ut till tjejerna och deras familjer. Därför bedrivs ett uppsökande arbete i vilket de rör sig i skolornas rasthallar och andra mötesplatser.

– Vi ser oss som möjliggörare. Genom att lyssna till tjejernas önskemål arbetar vi med att skapa förutsättningar. Det kan röra sig om att bjuda in en dansförening eller idrottsklubb till våra tjejkvällar. Eller att hjälpa en tjej att arrangera ett evenemang eller ge ut en diktbok, säger Angélica Persson.

Bubblande diskussion

Just som Angélica Persson fördjupar sig i projektets arbetsmetoder öppnas kvinnocentrets ytterdörr. Det är Nour Daabas och systrarna Leyal och Leila Cheick-Moussa som med sin obeskrivliga entusiasm intar lokalen. Detta är inget nio till fem jobb utan snarare en livsstil, förklarar Angélica Persson samtidigt som hon låter sig distraheras av tjejernas bubblande diskussion.

– Ta mig som ett exempel. Jag fann TiF under några månaders praktik via Arbetsförmedlingen. Vid praktikens slut arbetade jag ideellt under flera månader, jag kunde inte bara lämna tjejerna. Efter en tid av ekonomisk ovisshet för projektet kom så ytterligare finansiering från Ungdomsstyrelsen och jag erbjöds en anställning, säger Hyrije Matarova.

På frågan om hur kvinnocentrets verksamhet ser ut om fem år ges ett prövande svar. Ett sådant perspektiv är alltför långsiktigt som det ser ut i dag. Angélica Persson förklarar att de medvetet valt att fortsätta att arbeta i projektform snarare än i kommunal regi. För även om det innebär att ständigt arbeta med att säkra projektets finansiering överväger fördelarna. Att vara nyskapande och flexibel samt kunna gå från ord till handling utan långa handläggningstider är en del i ett framgångsrecept. Angélica Persson förklarar att projektet samverkar och kompletterar de kommunala verksamheterna. Båda delar behövs för att nå framgångar, det ena utesluter inte det andra och många av de kommunala verksamheterna är väldigt viktiga.

– I de fall vi kan tala om framtiden handlar det om att öka vuxnas samverkan. Men också att tjejer som exempelvis vår underbara praktikant Arian Salah Salah inom en snar framtid ska kunna ta över våra jobb. För en sak är säker, i framtiden kommer det behövas fler möjliggörare snarare än färre, avslutar Angélica Persson just som dagens tjejkväll ska ta vid.