Många kvinnojourer i landet har uttryckt oro för hur deras arbete kommer att påverkas när kommunerna ska tillämpa Socialstyrelsens nya råd för socialtjänst ”inom området våld i nära relation”.

– Som riksorganisation förstår vi jourernas oro, säger Olga Persson, förbundssekreterare på Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR). Men det här kan man se på två sätt. Vi anser att det utvecklar samarbetet och därmed stödet för kvinnorna och barnen.

Olga Persson berättar att SKR har drivit på den här utvecklingen, eftersom de anser att det faktum att kvinnojourernas arbete börjar ses som socialtjänstarbete är ett sätt för staten, kommunen och socialtjänsten att ta sitt ansvar. Hon berättar också att kvinnojourerna inom SKR alltid uppmanar de kvinnor som kommer till dem att vända sig till socialtjänsten, men att det är ytterst ovanligt att kvinnor inte kommer just via socialtjänsten. Olga Persson tillägger att barnen inte haft någon rättssäkerhet, eftersom de inte är placerade på jouren.

Men det blir de väl inte med dessa regler heller?

– Nej, men det vill SKR att Socialstyrelsen ska förtydliga ytterligare.

Lagen går att komma runt

Olga Persson säger att kvinnojourerna idag i praktiken driver socialtjänstarbete, och menar att kommunerna nu måste inse hur viktigt jourernas arbete är.

– Politikerna som driver detta måste se till att betala.

Att kvinnojourernas arbete nu ska omfattas av lagen om offentlig upphandling tror hon inte innebär någon reell risk för att andra ska ta över, även om kommunerna skulle börja betala vad det faktiskt kostar.

– Jag tror att det går att komma runt lagen om offentlig upphandling. Men det kräver modiga kommunpolitiker och duktiga jurister, som kan det här med upphandling.

Olga Persson, förbundssekreterare för SKR, tror att det går att komma runt lagen om
offentlig upphandling.
Foto: Pressbild

Pådyvlas socialtjänstansvar

Angela Beausang, ordförande i Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige (ROKS) är däremot kritisk till de nya reglerna.

– Jag oroar mig för vad som händer när man pådyvlar kvinnojourerna ett socialtjänstansvar. Risken är att man fyller upp jourerna med kvinnor som kommer från socialtjänsten, att det blir de som får hjälp, punkt.

Bland kvinnojourerna inom ROKS finns ingen regel om att de ska försöka få alla kvinnor att kontakta socialtjänsten – tvärtom betonar Angela Beausang att kvinnor måste ha möjligheten att komma till kvinnojouren och vara anonym.

– Hjärtat i vår rörelse är att kvinnor ska kunna komma till kvinnojouren och få stöd och hjälp av andra kvinnor. Vi är inga behandlare, vi har inget socialt boende.

Angela Beausang hänvisar till hur kvinnojourerna startade för att samhället inte såg mäns våld mot kvinnor, och att jourkvinnorna skyddade kvinnor som kom till jouren helt enkelt för att samhället inte såg misshandeln som ett samhällsproblem, och att det därför inte fanns några andra alternativ.

– Men om det inte ska ses som socialtjänst, hur ska man göra med skyddat boende då?

– Det resonemanget, jag vet inte vad man tror att en misshandlad kvinna är egentligen? Vi har akuta platser för de kvinnor som inte kan vara kvar hemma och inte har någon annanstans att ta vägen. Men varför kan inte samhället börja ta bort brottslingen från brottsplatsen istället?

Världshälsoproblem

Angela Beausang framhåller att FN deklarerat att mäns våld mot kvinnor är ett världshälsoproblem, att det handlar om en samhällelig syn på kvinnor och män. Sexuellt våld mot kvinnor finns överallt omkring oss; har vi inte varit själva varit utsatta för misshandel, våldtäkt eller andra övergrepp, så har vi vänner, släktingar eller arbetskamrater som har. Var hon än är möter Angela Beausang kvinnor som berättar ur sin vardag. Det är inget som kan lösas med socialtjänst, menar hon.

Angela Beausang, ordförande i ROKS, är oroad över att kvinnojourerna pådyvlas socialtjänstarbete.
Foto: Pressbild

Hon förklarar att även om vi talar om själva hjälparbetet, behöver kvinnor stöd med så mycket mer än skyddat akutboende. Ett exempel är vårdnadstvister, där våldet osynliggörs, berättar Angela Beausang. Och det som är vanligast att tjejjouren får samtal om idag är våldtäkt och incest.

– Vi har startat kvinnojourerna för att jobba mot mäns våld mot kvinnor och inte för att göra kommunernas socialtjänstarbete.

Läs om bakgrunden till Socialstyrelsens nya regler
i artikeln Vad ska hända med kvinnojourerna?