Städar och diskar du mycket hemma? Då är du troligen mer positiv till sextimmars arbetsdag än om du hade haft hemhjälp. Detta kanske till synes självklara samband påvisas i den senaste undersökningen från SOM-institutet, där man för första gången studerat sambandet mellan arbetsfördelning i hemmet och åsikter i politiska sakfrågor.
SOM-institutets årliga undersökning om svenskarnas attityder till samhälle, politik och medier har för första gången studerat huruvida den egna erfarenheten av omsorgsarbete i hemmet påverkar personliga åsikter i utvalda politiska sakfrågor. Att det finns ett samband mellan vardagserfarenheter och politiska attityder har uppmärksammats av flera teoretiker, men hittills inte prövats i Sverige när det gäller omsorgsarbete. I undersökningen fick drygt tusen tillfrågade personer, som alla lever i parrelationer, ta ställning till två politiska förslag kopplade till arbetsfördelningen mellan könen: att minska den offentliga sektorn, samt att införa sex timmars arbetsdag.
I frågan om sextimmarsdag visar svaren på ett starkt samband. 52 procent av de tillfrågade med ansvar för barn – både män och kvinnor – liksom 49 procent av dem med ansvar för matlagning, tyckte att förslaget om att införa en sextimmarsdag var bra. Detta kan jämföras med svaren från personer utan ansvar för barn eller matlagning, där bara 42 respektive 39 procent var för förslaget.
– Det var ungefär väntat. Man brukar ju använda jämställdhetsargument i diskussionen kring sex timmars arbetsdag, och här visar det sig att personer med stor arbetsbörda i hemmen sätter visst hopp till en kortare arbetsdag, säger en av rapportförfattarna, Helena Rohdén, doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.
När det gäller sambandet mellan stor hemarbetsbörda och skepsis inför att minska den offentliga sektorn finns det inget tydligt samband, men det tror Helena Rohdén delvis beror på det begränsade forskningsunderlaget. Man kommer därför att fortsätta studera frågan.
– Vi är fortfarande bara i början av det här arbetet. Det är först i den senaste SOM-undersökningen som frågor om arbetsfördelningen i hemmet funnits med. Nästa steg blir att studera hur ett stort samlat ansvar för hemmet påverkar ens politiska åsikter. Det långsiktiga målet är att årligen ha med ett genusperspektiv i SOM-undersökningen, för att kunna undersöka hur kön påverkar politiska värderingar.
När det gäller ansvarsfördelning av omsorgsarbete i hemmen går 2011 års undersökning i linje med resultat från tidigare forskning. Kvinnor upplever sig precis som tidigare ta det största ansvaret. Hela 58 procent av alla tillfrågade, både män och kvinnor, anser visserligen att man delar lika på omsorgen om barnen. Men av kvinnorna anser 40 procent att uppgiften ligger mest på dem, att jämföras med endast åtta procent av männen. Vidare anser 55 procent av kvinnorna att hemmets städ/tvätt/disk-arbete ligger mest på dem, jämfört med tio procent av männen. Få män bedömer att de tar hela ansvaret för något annat omsorgsarbete än det som gäller underhåll, reparationer och trädgårdsarbete.
– I någon mening är det ju deprimerande, med tanke på att nästan alla jämställdhetspolitiska åtgärder de senaste åren fokuserat just på omsorgen om barnen. Den politik som förs når uppenbarligen inte så långt. Det går väldigt, väldigt långsamt, säger Helena Rohdén.
