En bra bit från Pridevimlet sitter 13 deltagare i ett konferensrum i Akademikerförbundet SSR:s lokaler i Stadshagen. De lyssnar uppmärksamt på Dolores Kandelin Mogard som precis har introducerat dem till utbildningen ”Hen, hon, han”. Kursdeltagarna ska lära sig om hbtq-frågor dels genom regelrätta utbildningspass, dels genom att delta i seminarier på Pride House, spendera tid i Pride Park och gå i paraden. Förutom paraden är Schlagerkvällen en höjdpunkt man inte får missa, får kursdeltagarna höra innan det är dags för fikapaus.

Kursdeltagaren Jessica Hallberg har aldrig tidigare varit på Stockholm Pride. Till vardags jobbar hon inom utbildningsförvaltningen i Linköpings kommun med ungdomar som inte är behöriga till gymnasieskolan. Hon arbetar även som fackligt aktiv på halvtid. Det som lockade henne att söka utbildningen var möjligheten att skaffa sig mer kunskap om hbtq-frågor och få tillfälle att diskutera dem ur ett arbetsrättsligt och fackligt perspektiv.

– Det här är frågor man stöter på bland andra diskrimineringsfrågor. Men jag tror att folk har tvekat att höra av sig till facket i de här frågorna, kanske för att det varit så tyst kring dem, säger hon.

Efter utbildningen under Pride skulle hon vilja starta upp en utbildning för de anställda i Linköpings kommun. Helst en utbildning som det tas beslut om att alla ska gå, så att det inte bara blir de redan intresserade.

– Det här är kunskaper som alla ska ha, säger hon.

Lyfter transperspektiv

Dolores Kandelin Mogard, chefsförhandlare och kanslichef på Svensk Chefsförening, är en av kursens arrangörer. Hon har tidigare hållit utbildningar inom Fritt fram-projektet, som främst fokuserat på homo- och bisexuella. Med utbildningen ”Hen, hon, han” ska även transperspektivet lyftas – ett perspektiv som tidigare har varit relativt osynligt. Utbildningen har även fått en fördjupad form i och med deltagarnas aktiva deltagande i Pridefestivalen.

– Många gånger är det en fördjupad kunskap som behövs för att deltagarna ska ta tillbaka kunskapen till sin arbetsplats och göra vad de kan för en inkluderande arbetsmiljö, säger Dolores Kandelin Mogard.

Dolores Kandelin Mogard

Akademikerförbundet SSR och Svensk Chefsförening är det enda SACO-förbund som deltar i Stockholm Pride. SACO har valt att – till skillnad från LO och TCO – inte medverka i Pride.

– Den tidigare förbundsordföranden för SACO menade att som akademiker har man kunskap och då diskriminerar man inte. Det var budskapet som sändes ut – som om man skulle bli vaccinerad mot diskriminering bara för att man är akademiker! Men med den nya ordföranden är det annat ljud i skällan, säger Dolores Kandelin Mogard, som förväntar sig att SACO inom kort intar en annan hållning till medverkan i Pride.

Utbildningens deltagare har själva fått anmäla intresse att delta. De flesta arbetar inom socialtjänsten och flera har uttryckt en önskan om att få med sig kunskap hem för att kunna påverka sina arbetsgivare.

Proud boss

På Dolores Kandelin Mogard tröja står det Proud boss och under Prideveckan presenterar Akademikerföreningen SSR och Svensk Chefsförening den nya boken All inclusive. Chefen – en del av mångfalden, författad av Maria Jacobson. Dolores Kandelin Mogard förklarar att Proud boss symboliserar att det inte räcker med att gå en utbildning för att åstadkomma förändring, det gäller också att arbeta med sig själv och sina värderingar.

– Man måste förstå i magen att man själv har fördomar och hur de ser ut – först då kan man ändra på dem. Som chef har man det yttersta ansvaret för att alla blir inkluderade och för att man har en arbetsmiljö där det till exempel inte förekommer nedvärderande kommentarer vid fikabordet. Det gäller att vara observant på hur vi är mot varandra.

Det kanske är lätt att vara Proud Boss under Prideveckan, men hur är det sedan – ute på arbetsplatsen?

– Det är jättesvårt. Jag skulle säga att det krävs ännu större mod av chefer att kunna säga ifrån när man hör nedvärderande kommentarer. Men man har ansvaret – det kommer man aldrig ifrån. Man måste också se till att mångfaldsplaner är levande dokument. En så enkel sak som att sätta upp en regnbågsflagga i sina lokaler visar att personalen kan vara öppen med vilka de är, säger Dolores Kandelin Mogard.

.

Vilket ser du som det största problemet som hbtq-personer möter inom de yrken ni är aktiva inom?

– Hur snacket går kring fikabordet. Den psykosociala arbetsmiljö måste vara sådan att man pratar på ett sätt som får kollegor att känna att de kan vara öppna med vilka de är. När det gäller bemötande är det kanske ännu mer allvarligt, om inte de som kommer till oss känner att de har förtroende för oss och inte vågar tala om vem de är tillsammans med till exempel, det kan få konsekvenser.