Den 29 september 2012 var det på dagen 500 år sedan den första romska närvaron i Sverige nedtecknades. Festivalen inleddes på Stadsmuséet och fortsatte på Kulturhuset i Stockholm och arrangerades i samarbete med Re:Orient och Sveriges Internationella Roma Film Festival.
- Jag är väldigt nöjd, säger Cecilia Hörnell Sunar, verksamhetsledare på Re:Orient. Det har varit betydelsefullt för både romer och icke-romer.
Musik och dans var viktiga bitar i programmet, liksom film – från Gunilla Lundgrens UR-produktion från 1987 Romska kvinnor berättar, där kvinnor ur tre generationer berättar om sin syn på den romska identiteten, till nyare spelfilm som Tony Gatlifs (Gadjo Dilo) Liberté.
Det romska kulturarvet har spelat en stor roll i Re:Orients verksamhet.
- Det har ju varit centralt för musiken vi jobbar med, och nu när är det 500-årsjubileum vill vi inte missa att göra något. Vi har jobbat mycket med den så kallade orienten, alltså från Indien till Spanien, men inte så mycket med den finska romska musiken. Så det är väldigt roligt. Romer är flera grupper, inte bara en.
Dags att lyfta jämställdhetsfrågor
Katarina Taikons böcker om Katitzi, liksom filmatiseringen av dem, är välkända för de flesta som växte upp under 70- och 80-talet. Författaren är aktuell igen genom Lawen Mohtadis biografi, Den dag jag blir fri. Mohtadi deltog i ett samtal med Katarina Taikons syster Rosa Taikon, om hennes arbete för mänskliga rättigheter.
- Vi behöver veta mera, säger Cecilia Hörnell-Sunar. Katarina Taikons böcker som jag själv växte upp med betydde ju mycket, de unga dag känner inte till dem på samma sätt.
Föredrag och samtal kring diskriminering mot romer var ett givet inslag under festivalen; från politiskt håll fanns Birgitta Ohlsson på plats för att diskutera läget i Europa och integrationsminister Erik Ullenhag deltog i samtalet om romernas situation i Sverige. Det gjorde även Rosita Grönfors från Internationella Romska och Resandekvinnors Forum, som brinner för att skapa delaktighet för romska kvinnor i samhället.
– Det är dags att lyfta jämställdhetsfrågorna, att romska kvinnor förstår både sina rättigheter och skyldigheter.
Mannen dominerar i hemmet och på arbetsmarknaden befinner sig romska kvinnor längst ner i hierarkin, berättar Rosita Grönfors.
– Vi vill samarbeta med myndigheter och organisationer. Vi har byggt en bra plattform under tio år, nu behöver vi samhällets förtroende. Det behövs vägledning, sedan om det är vi som gör det eller någon annan är mindre viktigt.
Mer kunskap och dialog
Matthew Kott från Uppsala universitet föreläste under rubriken Romsk Holocaust och underströk även han vikten av kunskap.
- Ny forskning skulle kunna komplettera och nyansera bilden av folkmordet på romerna, genom att göra dem till historiska aktörer istället för bara del i en offerstatistik. Verklig förståelse för romernas utsatthet – då och nu – uppstår bara när vi icke-romer ser på dem som komplexa, fullständiga människor lika oss själva, och inte bara som endimensionella, symboliska varelser som vi ständigt projicerar våra egna idéer på. Det senare sättet att se på romerna är ju grunden till antiziganism.
Rosita Grönfors förespråkar fler temakvällar och mer information, mer dialog med samhället.
– Villkoren är att vi ska kunna vara romer och ha vår egen identitet, men vara delaktiga med samma rättigheter och skyldigheter.
